En krökt rygg för Putin hjälper inte

Putin efter att officiellt ha annekterat Krim för exakt ett år sedan.

Kanoner till höger om dem,

kanoner till vänster om dem,

kanoner framför dem hördes dåna och dundra,

Lord Tennysons dikt från 1854 om den lätta brigadens misslyckade anfall under Krimkriget hyllar hjältemod inför omöjliga odds.

Brittiskt kavalleri fick order att anfalla en flyende rysk styrka – men någon ­klantade sig och de red med smattrande fanor rakt in i ryssarnas väl befästa ­artilleri. Bara var sjätte man återvände.

Ukraina gav i stället upp Krim utan strid inför den ryska övermakten. Den 18 mars 2014 signerade Vladimir Putin den officiella annekteringen.

Beredd att använda kärnvapen

I rysk stats-tv i söndags sa Putin att han varit beredd att använda kärnvapen. Han erkände också utan omsvep att han ­aldrig haft för avsikt att respektera varken Ukrainas suveränitet eller folkviljan på Krim. Annekteringen var bestämd redan innan den fejkade folkomröstningen hölls.

I dag är en stor del av östra Ukraina ockuperat av ryska och pro-ryska ­styrkor. Den 17 juli sköt någon på separatisternas område ner Malaysia Airlines flight 17 med 300 människor ombord.

Mjukare linje är fel väg

Västvärldens reaktion efter överfallet på Ukraina har knappast avskräckt den ryska statsledningen från att fortsätta samma politik. Även om ekonomiska sanktioner på sikt kan ge effekt är Putin ett år efter Krimkrisen populärare än ­någonsin. Över 80 procent av ryssarna stödjer sin president.

En röd tråd genom den ryska historien är att kompromissvilja och respekt för ­internationell lag ses som ett tecken på svaghet.

I ett Europa där många vill se en ­mjukare linje mot Ryssland är det som hänt en viktig läxa. Att kröka rygg inför Putins maktpolitik kommer inte att ­fungera.

Ibland är hjältemod att tala klarspråk.

Oavsett omöjliga odds.

Följ ämnen
Ukraina