Bättre välfärd – vem betalar?

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2007-11-12

Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.

Sahlin tar en risk om hon kör igenom en ny skattepolitik utan bred förankring

Skatterna debatteras inte i samma öppna process som i de fyra rådslagen.

12 november 2007. Pensionärerna Maj och Lars bor i ett litet hus en bit från närmaste samhälle. Lars har haft en stroke och kan få fler. Maj oroar sig över den dag de inte orkar sköta huset och Lars blir krassligare. Hur möter politiken deras behov?

Det var en av frågorna under socialdemokraternas framtidsdagar i helgen. Först fick Mona Sahlin igenom en ny skolpolitik och befäste sin ställning. Sedan började diskussionerna om övriga delar av partiets fyra rådslag.

Kulturen är annorlunda än under Göran Perssons tid, debatterna öppnare och mer ifrågasättande. Välfärdsgruppen valde att utgå från ett antal fallstudier.

Maj och Lars var två av de människor som gruppen satte i centrum. Deltagarna skrev ner möjliga lösningar på blädderblock. ”Hitta boendeformer för livets alla skeenden”, hette det till exempel. Sjuka behöver snabb rehabilitering, utsatta ungdomar måste få tidigt stöd, bättre vuxenutbildning ska ge vägar tillbaka till arbetslivet.

Ingen brist på idéer

Socialdemokratins samhällsingenjörer har ingen brist på idéer. Frågan som än så länge hänger i luften är hur det hela ska betalas.

Maj och Lars får inte ut några miljoner om de säljer sitt lilla hus, till skillnad från rikare familjer i storstäderna. Hur mycket tänker socialdemokratin satsa på att återskapa en social bostadspolitik med bra lägenheter till rimliga priser för både ungdomar och äldre? Varifrån kommer pengarna till den nya skolpolitiken med mindre klasser och magnetskolor i utsatta områden?

Dessutom ska nivåerna i a-kassan och sjukersättningen höjas efter den borgerliga regeringens försämringar.

Samtidigt som socialdemokratin diskuterar dyra reformer sänker de borgerliga partierna skatterna i rask takt. Vid slutet av mandatperioden kan skattekvoten ha sjunkit från 50 procent av bnp till 45 procent. Det motsvarar många miljarder kronor som i?stället kunde ha gått till bättre välfärd. Hur ska socialdemokratin förhålla sig till det?

Betydande risk

Skattefrågorna utreds i särskild ordning av Arbetarrörelsens tankesmedja. Rapporten ska visserligen remissbehandlas men skatterna debatteras inte i samma breda och öppna process som i de fyra rådslagen. I?stället blir det partistyrelsen som våren 2009 ska väga samman önskemålen om bättre välfärd med de politiska riskerna i att gå till val på höjda skatter.

”Kortare köer i vården och mindre grupper i skolan går före stora skattesänkningar”, sa partisekreteraren Marita Ulvskog i sin avslutning på framtidsdagarna.

En välbekant och troligen väl förankrad paroll. Hur kommer den att tolkas i socialdemokraternas alternativa budgetar inför 2010 års val?

Mona Sahlin tar en betydande risk om hon kör igenom en ny skattepolitik utan bred förankring bland medlemmarna.

ME

Följ ämnen i artikeln