Blir livet bättre av att sparka nedåt?
”Rasism är ett för grovt och förenklat svar”, slår Aftonbladet vänligt fast i tidningens artikelserie ”På min hemmaplan”, som handlar om att människor som röstat på Sveriges version av Europas högerextrema partier inte är rasister egentligen.
Och jo, rasism är ett för grovt och förenklat svar. En röst på Sverigedemokraterna innebar inte enbart främlingsfientlighet. Det är större än så:
Sveriges riksdag har en fascist som andre vice talman, han ledde riksdagens arbete i tisdags. Det är något oerhört. Oerhört.
SD:s Björn Söder har talat för dödsstraff, han anser att Pridefestivalen är perversion, han har jämställt islam med nazism, han har jämfört homosexualitet med pedofili, han har poserat på bild med SS-veteraner och han anser att det finns goda skäl att diskriminera romer.
Det är inga ovanliga åsikter i Sverige (bortsett från SS-vurmen, där är nog även Björn Söder extremt högerextrem).
Därför fick Sverigedemokraterna 800 000 röster i valet. Det är inte mediernas fel, det är inte storstadens fel, det är inte etablissemangets fel, det är inte ditt fel.
Konservatism, nationalism, rasism, homofobi och antifeminism är inget nytt. Det har inte plötsligt uppstått (det har snarare minskat i takt med ökad välfärd och bildning).
Det fanns inget parti att rösta på förut, bara. Kristdemokraterna saknar ju det där lilla avgörande.
Nu finns det rasistiska partiet och därför röstade folk på det partiet. Att påstå något annat är att idiotförklara SD:s väljare.
Ändå gör Aftonbladet det i den välvilliga artikelserien. Tidningen har skickat ett antal av mina kollegor till sina barndomsbygder där invånarna säger det vanliga ”vi måste sluta demonisera varandra, vi måste börja prata och förstå varandra” och ”politikerna skiter i oss här ute”.
Jahaja. Och därför röstar du på ett parti vars värderingar du inte delar? Du röstar på ett parti vars åsikter du hatar?
Få människor har ett så djupt självskadebeteende. Folk röstar på SD för att de tycker om SD:s politik. Det är inte politiskt korrekt att säga men det måste sägas för att vi ska kunna ta oss vidare. Statsvetarbloggen Politologerna säger det också. Det missnöje som högerpopulistiska väljare påstår sig hysa mot politiker är i själva verket missnöje med att politiker inte stoppar invandring.
Att Aftonbladet tar på sig safarihjälmen och försöker hitta ett mer läsarvänligt svar är utmärkt för alla som vill normalisera den fascistiske talmannen och hans parti, men det kommer inte att ändra att människor röstar på partier vars åsikter vi delar.
Och om SD-röstare på något fantastiskt sätt lyckas inbilla sig själva att de inte delar SD:s åsikter, så innebar ändå själva rösten att man började dela SD:s åsikter. Röstsedeln är på riktigt, inget skämt, politik har konsekvenser.
Jag skulle också försöka bortförklara och skylla på politikerna, medierna, fan och hans moster, men det går inte att slingra sig ur att en röst på SD var en röst på SD:s politik. Det är där diskussionen måste börja. Frågan är inte om folk röstade på Björn Söder.
Frågan är varför 800 000 människor tror att livet blir bättre av att sparka nedåt.