Kan vi verkligen lita på de grekiska myndigheterna?
Det tog fem timmar att nå den kapsejsade båten
– Havet är mer barmhärtigt än arabiska ledare. Även om en resa över Medelhavet är förenad med fara så är det bättre än att bo i Libyen eller Syrien (...), säger Amir till Dagens Nyheter.
Amir lever sitt liv på flykt och skulle varit ombord på den flyktingbåt som sjönk utanför Greklands kust i onsdags. I sista sekund valde han att inte gå ombord, trots att hans vänner gjorde det.
Amir och hans vänner hade betalat smugglarna cirka 43 000 kronor vardera för att få ta sig in i Europa. Amir vet ännu inte om hans vänner lever eller inte.
Enligt BBC befann sig 750 personer ombord på den kapsejsade båten. I skrivande stund har man hittat 104 överlevande och 79 stycken döda. Man befarar att en stor del av passagerarna var barn.
Det går inte att blunda för bilden av Alan Kurdi som flimrar förbi på näthinnan. Små barn som mött döden alldeles för tidigt. Deras brott? Att de flytt från krig eller konflikt.
Annars väljer man inte att korsa Medelhavet på en överfylld fiskebåt.
Enligt ”Alarm Phone”, en larmlinje som finns för migranter till havs, var de grekiska myndigheterna medvetna om att flyktingbåten behövde hjälp redan på tisdagen. Men enligt den grekiska kustbevakningen vägrade båten ta emot hjälp.
Dagen efter, kl. 22.40, gick migrantbåtens motor sönder. 23.04 sjönk den. Sedan dröjde det till 04.00 innan räddningsbåtarna anlände. Att det tog fem timmar för myndigheterna att nå migranterna, trots att man var väl medveten om skeppets situation, är anmärkningsvärt.
Hur kunde det bli så?
FN:s flyktingorgan UNHCR och Organisationen för Migration, IOM, har ställt sig samma fråga. Enligt internationell sjörätt ska räddningsinsatser till havs ske omgående, oberoende de nödsattas nationalitet eller status.
Nu ska grekiska myndigheter undersöka varför räddningsinsatsen tog så lång tid. En utredning som UNHCR och IOM välkomnar, men frågan är om inte en oberoende utredning bör tillsättas? Något som kan anses lämpligt eftersom det var grekiska myndigheter som stod för hjälpen.
Enligt IOM:s direktör för akutåtgärder, Federico Soda, ligger skulden inte bara på Grekland. Den ligger på alla EU:s medlemsstater som istället för att skapa säkra migrantrutter gör det allt svårare för människor att ta sig till Europa.
Sedan 2014 uppskattar man att 20 000 människor dött i sin flykt över medelhavet. Det gör färden över Medelhavet till den farligaste flyktvägen i världen. IOM och UNHCR vill nu se fler lagliga och säkra flyktvägar in i Europa.
Men i förra veckan enades EU:s medlemsstatser om det motsatta. I den nya migrationspakten, ledd av Sveriges migrationskommissionär Ylva Johansson (S), verkar det främsta syftet vara att göra det motsatta.
Trots onsdagens katastrof överväger Amir fortfarande att korsa Medelhavet. Det säger mycket om situationen för världens flyktingar. De har inget annat val.