Hannah, 18, om dyra studenten: ”Det är en klassfråga”
Publicerad 2024-05-18
Bara mössan kostar tusenlappar.
Därtill ska biljetter köpas, fester anordnas och flak utsmyckas.
Tredjeklassarna Hannah Söderberg och Nicki Avand är eniga: det är väldigt dyrt att ta studenten.
– Det är en klassfråga, säger Hannah, 18.
Sjung om studentens svindyra dag. Orden är inte Hannah Söderbergs, men upplevelsen delar hon.
– Det är väldigt dyrt, säger hon.
Hannah Söderberg går sista året på Thorildsplans gymnasium. Hon blickar tillbaka på sin skolgång med stor glädje, men blickar framåt med ännu större entusiasm. Hon vill mycket, ska göra mycket. Jobba till exempel, kanske med IT.
Men först, ett stort – och för många kostsamt – firande.
– Jag skulle absolut säga att det är en klassfråga att ta studenten. Har man inte ett extrajobb och inte kan få hjälp ekonomiskt hemifrån så kan inte alla vara med på allting. Det blir väldigt synligt när det kommer till mössorna.
Kostade 17 000 – innan inflationen rusade
I snitt kostar det mellan 13 000 och 17 000 kronor att ta studenten, enligt sajten Studentmottagningen. Förutom själva studentdagen är det mängder av andra tillställningar runt firandet som kostar: baler, mösspåtagningar och skivor. Dessutom ska flak utsmyckas och kläder inhandlas.
Beräkningen, som är ett Sverige-snitt, gjordes 2022. Eftersom inflationen har stigit kraftigt sedan dess är det inte orimligt att anta att kostnaden nu är betydligt större än så.
Studiebidraget, som ska räcka till skolmateriel, ligger på 1 250 kronor i månaden. Att då lägga ut tusenlappar och åter tusenlappar på sitt firande blir en omöjlig ekvation att lösa.
”En form av lyx”
Nicki Avand, 18, går sista året på Tullinge gymnasium och är ordförande för sin skolas elevkår. Likt Hannah oroar sig Nicki för de höga kostnaderna.
– Jag skulle nästan säga att det är en form av lyx att kunna ta studenten.
Även om Nicki inte har räknat på vad hennes student kommer att kosta – ”dels för att jag inte hade mått bra av att veta” – kan hon känna igen sig i siffrorna. Precis som Hannah menar hon att ett extrajobb eller bidrag hemifrån är en förutsättning.
– Annars kommer man inte kunna delta i alla traditioner som resten av klassen gör.
Med det resonemanget håller Nicki med om att det är något av en klassfråga att ta studenten.
– Om mina klasskompisar och vänner ska på mösspåtagning, då är det klart att jag också vill vara med. Det ska såklart bli jättekul allting, men det är absolut inte billigt – det är helt ohållbart.
Även Hannah har varit ordförande i sin skolas elevkår. I det uppdraget har hon suttit i möten med mössföretag och på nära håll fått se hur dyrt det kan bli.
– Grundpriset är relativt lågt, men om man bara lägger till namn på sin mössa så höjs priset snabbt. Sen finns det ju alla tänkbara valmöjligheter, man kan till och med smycka sin mössa med en LED-skärm, säger Hannah.
Kostar att ta bort en söm
Det allra tydligaste tecknet på att olika valmöjligheter får studentmössorna att rusa i pris är en specifik söm, berättar Hannah. Om man vill ta bort sömmen, som mössbolaget har som standardval, kostar det extra.
– Och det gör många. Jag har sett folk skämta och skratta lite om det. ”Jag var lite fattig och jag hade kvar sömmen”.
Men skratten kan snabbt fastna i halsen, fortsätter Hannah. För likt samhället i stort ska allt runt studenten jämföras. Särskilt mössorna.
– När alla får sina mössor så visar man varandra, filmar sig själv och lägger ut – för alla är väldigt stolta över sina mössor. Men om man inte har haft pengar till att skaffa en tillräckligt ”snygg” mössa, då kan det kännas lite sådär.
”Landade på 5 000–6 000 kronor”
Nicki Avand har tydligt märkt hur några fåtal mössval kan innebära stora kostnader. Några klick senare var hon uppe i 6 000 kronor.
Men riktigt så dyr blev hennes mössa inte till slut.
– Jag har lagt ”bara” 2 000. Jag tycker att det är så orimligt dyrt att det knappt är värt det. Det är klart att det tar emot, och då har jag ändå valt att ha en lite mer simpel mössa.
Det må låta som ett lyxproblem i vissas öron, men problemet är större än att man inte kan få en fin färg på insidan av sin mössa, menar Nicki.
– Det är ju en form av norm i samhället att ta studenten, det ska nästan vara en rättighet. Vi har gått i skolan så pass länge, en majoritet av våra liv, det är klart man måste få fira ihop med sina klasskamrater, säger Nicki.
Hannah håller med:
– Jag tror att vissa kan känna sig lite utanför när kostnaderna skenar och man inte har råd att göra allt. Det blir mycket jämförande och lite av en statusgrej av alltihop.
