"Vi blir fattigare som nation"

Åsa Johansson/TT

Publicerad 2020-08-30

Den rekordhöga långtidsarbetslösheten som väntas är ett hårt slag mot Sveriges ekonomi.

– Även när vi får en återhämtning efter pandemin så är det inte säkert att de personerna kommer tillbaka, säger Jesper Roine, professor i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Ett halvår in i coronakrisen talas det om ljusglimtar. Ökningstakten av arbetslöshet avtar och fler hittar nytt jobb.

Samtidigt ökar långtidsarbetslösheten. Det slår inte bara mot individer i fråga, utan mot hela samhället.

– Alla människor är en resurs som kan skapa värde både för sig själva och andra i ekonomin. Är man inte med i värdeskapandet blir det negativt för hela samhället, säger Jesper Roine, professor i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.

Värst är det förstås för personerna själva, tillägger han. Och ju längre tid en person är arbetslös desto större är sannolikheten att individen inte alls kommer tillbaka till arbete. Det innebär att även när vi får en återhämtning så är det inte säkert att dessa personer tar sig tillbaka.

Och som har konstaterats är den här krisen annorlunda från tidigare: den här gången är krisen orsakad av externa faktorer till ekonomin – som har satt stopp för många olika verksamheter. Därför är alla typer av försäkringssystem och statliga garantier för inkomster bra att ta till just nu, enligt Roine.

"Drabbas extremt hårt"

– Då är man i en bättre situation när man väl ska få igång ekonomin igen.Samhället behöver agera som försäkringsbolag, både för företag och ytterst för enskilda individer.

Om inte riskerar många fler personer att drabbas på ett "väldigt godtyckligt och långsiktigt sätt" och förutsättningar för en återgång minskar, enligt professorn.

Samtidigt är det ekonomiska tappet långt ifrån jämnt fördelat över befolkningen.

– Vissa drabbas extremt hårt, medan andra inte drabbas alls. Och utvecklingen går fort framåt, säger Jesper Roine.

Inte anpassat system

Med den ökande långtidsarbetslösheten är det också troligt att levnadsstandarden försämras. Och vi blir fattigare som nation när långtidsarbetslösheten ökar, enligt Anders Björklund, professor emeritus vid institutionen för social forskning.

Dessutom är det svenska a-kassesystemet inte heller anpassat för en sådan “gigantisk uppgång i arbetslösheten” som har pågått sedan våren, enligt professorn.

– Vi har inte särskilt långa ersättningsperioder för arbetslöshet.

– Det är rimligt att ersättningstiden förlängs, för som nation förlorar vi ändå massor av inkomster när långtidsarbetslösheten ökar, men förlänger vi ersättningstiden skyddar vi ändå vissa grupper från ytterligare ekonomiska svårigheter.

Nu är det väldigt viktigt med en expansiv politik, enligt Björklund,som tror att vi kommer se flera tecken på det i statens budget som kommer i september.

Samtidigt som det finns risk att långtidsarbetslösheten biter sig fast, skymtas hopp av en ekonomisk återhämtning.

– Det allra viktigaste är att nedgången i ekonomin inte fortsätter. Och det kommer inte att räcka med permitteringskonstruktioner eller ersättning för sjukfrånvaro, utan det krävs att företagen börjar nyanställa, vilket först är möjligt när det finns tecken på återhämtning, säger Anders Björklund.