Svårt få ihop högerblockets miljardlöften

Partierna i högerblocket har lovat skattesänkningar och andra reformer för miljardbelopp.

Hur de ska betala är däremot högst oklart, enligt flera tunga ekonomer.

– Det är svårt att få ihop deras ekonomiska politik i nuläget, säger Mattias Persson på Swedbank.

I valrörelsen har miljardförslagen haglat tätt. Men flera tunga ekonomer som TT har talat med frågar sig nu hur Ulf Kristerssons sida, om han får bilda regering, ska kunna finansiera löftena.

M, SD, KD och L har tillsammans presenterat höjda pensioner för drygt 14 miljarder kronor.

Moderaterna har lagt fram ett förslag om utbyggt jobbskatteavdrag, som väntas kosta runt 24 miljarder kronor.

Sverigedemokraterna har i sin tur meddelat att partiet vill satsa 20 miljarder på rättsväsendet årligen.

– Just nu tror jag att det är ett läge där de har maktskiftet i fokus. Men det kommer nog att bli tydligt att det här är ett gäng olika partier, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

Allt handlar om förhandlingar

Enligt Alexandra Stråberg går det att dela in utgifterna som kommande regeringen har framför sig i tre delar.

Först är det saker som måste hanteras, det handlar om energimarknaden och Sveriges Nato-ansökan, som i sin tur kräver ökade investeringar i försvaret.

Sedan kommer satsningar som har med den väntade lågkonjunkturen att göra, för att motverka effekterna av den.

När det är avklarat kommer det som partierna faktiskt har gått till val på och som väljarna förväntar sig.

– Tittar vi till exempel på trygghetsfrågan så är det med all tydlighet något som man har lovat och måste satsa på. Allt handlar om förhandlingar, det är jättestökigt med tanke på allt annat som också måste hanteras, säger Alexandra Stråberg.

Enligt Konjunkturinstitutet finns ett reformutrymme på 30 miljarder årligen kommande mandatperiod. Mycket av det väntas gå till att bland annat stärka försvaret.

Många av förslagen måste därmed med stor sannolikhet finansieras på annat sätt.

Partierna har samtidigt sagt sig vilja värna överskottsmålet och verka för en sund och stram finanspolitik.

Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, har svårt att se hur det ska gå ihop.

– Om man tittar på vad partierna på Ulf Kristerssons sida lagt på bordet är det främst sänkningar av skatter och höjda pensioner, säger han och fortsätter:

– Frågan är hur man uppnår det med sunda finanser i behåll samtidigt som ekonomin går in i en stagnation. Det måste finansieras någonstans och hittills har vi inte sett hur det ska gå till. Det är svårt att få ihop deras ekonomiska politik i nuläget.

”Blir ett eldprov för Kristersson”

Även Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, ser den ekonomiska politiken som en stor skiljelinje mellan partierna.

– Det finns en väldigt stor gemenskap i vissa frågor som försvar, brott och straff. Men om man ska göra saker måste man ju ändå ha en finansiering, säger hon.

Moderaterna har presenterat förslag som de räknar med ska dra in 40 miljarder till statskassan. Där ingår till exempel 21 miljarder kronor per år i minskat bistånd.

Även Sverigedemokraterna vill se ett kraftigt minskat bistånd. Men i den frågan kan det bli svårt att få med sig Liberalerna, och till viss del även KD.

Moderaterna räknar också med att dra in sju miljarder årligen på olika reformer i a-kassan, bland annat en sänkning av ersättningen. Sverigedemokraterna vill i stället höja a-kassan och förstatliga den.

– Sverigedemokraterna ligger mycket närmare Socialdemokraterna i arbetsmarknadsfrågor. Det här är viktiga frågor för båda parter som gör det svårt rent praktiskt, säger Annika Winsth.

Klart är att Ulf Kristerssons förhandlingsförmåga kommer att prövas hårt om han får bilda regering.

Alexandra Stråberg kallar det för ett eldprov.

– Utöver det är det inte ett enkelt läge rent ekonomiskt som vi går in i. Det är mycket komplext, vi har inte bara en annalkande lågkonjunktur utan också krigseffekter och kvarvarande pandemieffekter, säger hon.

Mattias Persson på Swedbank tror att partierna ganska snabbt kommer att komma överens om vilka saker de ska satsa på, till exempel incitamentet att få fler i arbete.

– Men under hösten kommer man behöva jobba hårt med hur man ska finansiera det. Det kommer att blötas och stötas, alla ska få något. Men på något sätt måste man komma framåt om man ska fortsätta ha starka statsfinanser, säger han.