Så har kvinnors ekonomi stärkts genom åren

Milstolparna – åren ekonomin blev mer jämställd

Av: 

Ronja Mårtensson

Internationella kvinnodagen

Förskola, särbeskattning och rätten till att jobba kvar efter du fått barn.

Det är några förändringar som har stärkt kvinnor ekonomiskt genom åren.

– Det är en framgångssaga särskilt för arbetande mödrar, säger ekonomihistorikern Klara Arnberg.

Att kvinnor sparar på börsen och äger sin egen bostad är självklarheter i dagens samhälle. Likaså att kvinnor i dag arbetar inom militären och kan satsa på karriär framför familj, eller kan kombinera rollerna.

Kvinnor och män har också rätt till lika lön för lika arbete och kan välja att dela på föräldraledigheten. Kvinnor behöver inte heller sluta arbeta när de blivit förälder för att stanna hemma och ta hand om barnen.

Men oavsett hur självklart det kan låta i dag, har det inte alltid har sett ut så. En rad förändringar historiskt har fört oss hit, särskilt under förra århundradet.

Förändringar som har lett fram till att Sverige i dag ofta toppar listorna över jämställda länder. När European Institute for Gender Equality, EIGE, kartlade EU:s medlemsländer 2019 så hamnade Sverige på första plats.

– Gifta kvinnors ekonomiska oberoende från sina makar har ökat under 1900-talet, i takt med ökat förvärvsarbete, säger Klara Arnberg, ekonomihistoriker vid Stockholms universitet.

Klara Arnberg, ekonomihistoriker vid Stockholms universitet.

Stora förändringar på 70-talet

En viktig första milstolpe var 1939. Då infördes en lag som innebar att kvinnor inte längre kunde bli avskedade vid förlovning, giftermål, graviditet eller förlossning.

– Det stärkte tydligt kvinnors arbetsrätt och möjliggjorde för kvinnor att arbeta även när de gift sig.

Ansökningar om barnbidrag tas emot på statliga barnavårdsnämnden. Allmänt barnbidrag infördes 1948.

Men enligt Klara Arnberg blev den stora vattendelaren för gifta kvinnor först under 1970-talet. 1971 avskaffades sambeskattningen och ersattes av särbeskattning som gäller än i dag.

Sambeskattning innebar att gifta pars inkomster slogs ihop och sedan fick paret en gemensam skatt på det. Högre inkomst innebär som sagt högre skatt.

– När särbeskattning infördes började fler kvinnor arbeta eftersom det blev mer lönsamt.

Kvinnodemonstration på internationella kvinnodagen 1974, Stockholm.

Kombinera föräldraskap och arbete

Under 70-talet blev även barnomsorgen subventionerad och utbyggd. Något som ledde till att fler kvinnor kunde gå tillbaka till jobbet igen efter de blivit föräldrar.

– Det gjorde att de allra flesta hade råd och möjlighet att sätta sina barn på förskola, även om olika typer av barnomsorg funnits längre än så. Fler kvinnor kunde då kombinera föräldraskap med arbete, säger hon.

En ny föräldraförsäkring kom även till under 70-talet som innebar att även män kunde vara föräldralediga och få ersättning.

– Just möjligheten att kombinera föräldraskap med arbete har varit en central del av den svenska jämställdhetspolitiken sedan 1970-talet.

Än i dag finns det länder i Europa och världen där förskola eller äldreomsorg är så pass dyrt att någon i en parrelation måste stanna hemma för att det blir för dyrt.

Men även om vi kommit långt i Sverige är jämställdhetsfrågan mer komplex än så, anser Klara Arnberg.

– Det är lätt hänt att man missar att många kvinnor har det väldigt tufft ekonomiskt jämfört med män. På så sätt är bilden av en svensk framgångssaga ibland i vägen för att se hur villkoren för kvinnor ibland också försämrats.

Demonstration på internationella kvinnodagen 1981.

Viktigt att synliggöra ojämlikheter

Enligt Klara Arnberg är arbetsmarknaden fortfarande relativt uppdelad, vilket skapar orättvisor ekonomiskt mellan män och kvinnor.

Bland annat ger klassiska kvinnoyrken än i dag lägre lön än klassiska manliga yrken.

– Självklart är det viktigt att påtala det som är orättvist, även om kvinnors rättigheter har stärkts betydligt på vissa områden. Det är också viktigt att förstå att olika grupper av kvinnor kan ha väldigt olika ekonomiska möjligheter.

Klara Arnbergs tips är snarare att våga ta olika fajter i vardagen för att synliggöra ojämlikheterna, att både kvinnor och män gör det.

– Att man vågar ta de små kamperna i livet både hemma och på arbetsplatsen. Det hjälper inte bara dig, utan även andra.

Milstolpar för kvinnor ekonomiskt

1921: Hösten 1921 ägde det första riksdagsvalet rum där kvinnor fick rösta.

1923: Lag inför som likställer män och kvinnor när det gäller rätt till att ha statliga tjänster, med undantag för arbeten som kan kräva utövande av våld (militär och polis).

1931: Moderskapsförsäkringen införs och förmedlas via sjukkassorna. Den gav sjukpenning i 30–40 dagar samt ersättning för barnmorska vid barnafödande.

1935: Rätt till samma folkpension för kvinnor och män.

1936: Kvinnor som är statligt anställda får rätt till att ta tjänstledig med sjuklön vid havandeskap och barnafödsel.

1939: Kvinnor kan inte längre bli avskedade inom statlig tjänst vid trolovning, giftermål, graviditet eller förlossning.

1948: Allmänna barnbidraget införs.

1955: Sjukförsäkringen förstatligas och ger rätt till 90 dagars mammaledighet.

1960: Lika lön för lika arbete för kvinnor och män införs.

1971: Särbeskattningen införs.

1974: Föräldrar har nu rätt att dela på ledigheten när de fått barn genom att föräldraförsäkringen införs.

1989: Alla yrken blir tillgängliga för kvinnor, även inom försvaret.

1995: Pappamånaden införs i föräldraförsäkringen.

1995: Det blir krav enligt lag att kartlägga löneskillnader mellan kvinnor och män på alla arbetsplatser.

2007: Sambeskattning av förmögenhet avskaffas.

ANNONS EXTERN LÄNK

Sänk ditt elpris idag och spara pengar - gå med i Kundkraft här.

Kundkraft

Publisert:

LÄS VIDARE

Experterna om Cardano: ”En utmanare inom krypto”

ÄMNEN I ARTIKELN

Internationella kvinnodagen

Jämställdhet

Ekonomisk politik