Fortfarande långt till lika lön

LO ser dystert på utsikterna att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män.

Orsakerna står att finna i den könsuppdelade arbetsmarknaden.

Och den har facket inget inflytande över, menar LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin.

helskärm

LO presenterade på tisdagen sin fjärde rapport i serien om klass och kön. Sedan de första rapporterna skrevs 1995 har ingenting hänt med lönerna, skillnaderna mellan män och kvinnor är konstant konstaterades nyligen i en annan LO-rapport.

Avgörande orsak till att inget händer är, enligt LO, den könsuppdelade arbetsmarknaden. Kvinnor jobbar oftast i den offentliga sektorn med mindre resurser och män i den privata. Löneskillnaderna spänner över hela arbetsmarknaden. Skillnaderna är därmed lika mycket en fråga om kön som klass, vilket visas av att exempelvis TCO:s kvinnor tjänar mindre än LO:s män. Och frågan som Maud Jansson, jämställdhetsansvarig på LO, ställer är i vilken utsträckning facket kan göra något åt den situationen?

Krav på politiker

- Det kan vi egentligen inte, det är politikerna som styr detta, säger Maud Jansson.

Opinionsbildning för att driva frågan om mer resurser till den kvinnodominerande offentliga sektorn blir då ett viktigt inslag:

- Vi måste ställa krav på våra politiker, säger Wanja Lundby-Wedin.

- Men vi har inget färdigt recept, konstaterar hon samtidigt.

Fast på vissa områden har arbetet med lika lön oavsett kön gått framåt, även om det inte märkts i lönekuverten. Mellan åren 1993 och 1998 har den kvinnliga graden av fackliga förtroendevalda inom LO-kollektivet ökat från 27 till 41 procent, dock inte på toppen, konstaterar ett av undantagen, Wanja Lundby-Wedin.

Direkt diskriminering

Dessutom räknar LO med att den nya jämställdhetslagen som trädde i kraft vid årsskiftet bättre ska komma till rätta med löneskillnaderna inom samma yrkesområde. Den nya lagen säger bland annat att lönestatistik måste upprättas på samtliga arbetsplatser, vilket LO hoppas ska få kvinnors jobb värderat lika med männens.

Det lättaste problemet att komma till rätta med är direkta lönediskrimineringar för likartade arbeten, enligt Lundby-Wedin. Och flera fackförbund driver nu frågan i samband med avtalsrörelsen om lika lön för samma jobb oavsett kön.

På onsdag inleds förhandlingar i Arbetsdomstolen där akademikerförbundet SSR stämt staten för lönediskriminering. Två manliga socialkonsulenter fick som nyanställda betydligt högre lön än de tio kvinnliga konsulenterna som redan var anställda.

- Om inte detta faller inom ramen för diskriminering, så undrar jag vad som gör det, säger SSR:s förbundsordförande Ulph Holmgren.

Olle Lindström/TT