Det är självklart att absurdisten från Köping blivit folkkär
Stjärnan från ”Den sista resan” var med en legendarisk NYC-kväll
NEW YORK. Lars Hammar är den vänligaste absurdist jag haft ynnesten att äta middag med på gamla Elaine’s.
Att han nu blivit folkkär förvånar verkligen inte det minsta.
Det var våren 2009, när hans son och Fredrik Wikingsson sände liveshowen ”Söndagsparty” från New York, som jag fick Lars Hammar till bordet på min gamla stamkrog på Upper East Side.
Han hade kommit till stan för att vara med under en sändning i studion i Chelsea och de sändningarna – genomförda på lokal eftermiddagstid eftersom de visades live i Sverige på söndagkvällarna – slutade som regel med efterfest på just Elaine’s.
Söndagen med Lars – då jag tror Martin Sheen hörde till gästerna, för jag intervjuade honom och var alldeles till mig över att få träffa president Bartlet livs levande – skulle hela produktionen dock först på något annat evenemang, så jag och adjunkten från Köping åkte i förväg till 88:e gatan.
Sedan blev vi sittande under de rara lyktorna vid ett av borden utefter långsidan, för Filip och Fredrik dök upp först framåt småtimmarna, och bland alla oförglömliga kvällar på den älskade saloonen står den fortfarande ut i minnet.
Över drajjor och utsökt vin, som frankofilen på stolen intill förstås valde från menyn, fick jag veta allt om Provence, Camus, MFF:s Europacup-lag 1979, iransk poesi, Patrick Battiston, dansbanorna i Tomelillas omgivningar i 60-talets gryning och absurdismen.
Ja, det framgår väl inte riktigt i ”Den sista resan” men Lars kallar sig absurdist och absurdismen är en gren inom existentialismen som gör gällande att livet i det stora hela är just absurt och att sökandet efter en högre mening kan avskrivas som poänglöst.
Svårt att inte hålla med om, även om nu kvällar som den på Elaine’s för femton år sedan i mina ögon är mening med livet så det räcker.
Vad som däremot i högsta grad framgår i den aktuella filmsuccén är att Lars är en exceptionellt vänlig och godhjärtad man, vars största synd i livet består av lätt irritation visavi en taxichaufför för ett halvt sekel sedan.
Till och med Elaine Kaufman själv fattade tycke. Den legendariska värdinnan kunde vara svårflirtad och barsk när nya bekantskaper presenterades, men Lars blev en omedelbar favorit. Hon såg den där genuina vänligheten.
Det gör alla och därför är det inte det minsta konstigt att rörande ”Den sista resan” gjort honom folkkär.
Själv gillar jag dock inte premissen ”sista”. Minst en gång till ska absurdisten ändå komma hit och förgylla en middag.
ORSAKER TILL EXTAS
•The Black Keys – Ohio Players (Album)
– Amerikas bästa rockduo vill plötsligt vara Primal Scream anno ”Screamadelica” och når, känns det spontant som, sin hittills högsta bergstopp.
•Curb your enthusiasm (tv-serie)
– Senaste avsnittet, med självaste Springsteen som gäst, var femplus.
•The Knocks – One on one (Singel)
– En härlig disco-banger!