Klichéerna tar över

Stop-loss en tam axelryckning

Nio år efter starka debuten ”Boys don’t cry” är Kimberly Peirce tillbaka. Genom åren har det spekulerats i varför hon inte kommit till skott tidigare. En av gissningarna har varit att hon har varit ”för bestämd” kring sina filmer och helt enkelt fått svårt att få jobb. Synd då att ”Stop-Loss” på många sätt känns som en tam axelryckning. Filmen börjar i Irak och kretsar kring en grupp soldater. När de så småningom kommer hem knasar relationerna och omgivningen är oförstående för det de sett och varit med om. Tillbakablickar à la dåliga post-Vietnam-filmer gör entré.

En av soldaterna får dessutom veta att hans tjänst tvångsförlängs, och att han mot sin vilja måste åka tillbaka. De oerhört viktiga frågor filmen ändå någonstans ställer försvinner i klichéer och otidsenliga, MTV-klippta montage. För en riktigt bra film om Irak-kriget, se ”Battle for Haditha” istället.

Emma Gray Munthe