Mäktig uppföljare
”Black Panther: Wakanda forever” är bättre än föregångaren
Uppdaterad 2023-01-03 | Publicerad 2022-11-09
Black Panther: Wakanda forever
Regi Ryan Coogler, med Letitia Wright, Angela Bassett, Lupita Nyong'o, Danai Gurira, Michaela Coel, Florence Kasumba, Tenoch Huerta, Martin Freeman
FILMRECENSION. I uppföljaren till ”Black Panther” måste nationen Wakandas styre och folk hantera förlusten av bortgångne skådespelaren Chadwick Boseman och hans kung T'Challa.
ACTION/SUPERHJÄLTEFILM. När skådespelaren Chadwick Boseman i augusti 2020 gick bort i cancer var det ingen som visste hur man skulle gå vidare utan sin huvudrollsinnehavare, eller var man skulle ta vägen med den monumentala och popkulturellt viktiga succén med ”Black Panther”. Nu är regissören Ryan Coogler och manusförfattaren Joe Robert Cole tillbaka med en uppföljare, och precis i inledningen av ”Black Panther: Wakanda forever” får både Boseman och hans T'Challa ett värdigt farväl: en begravningsceremoni där den nyss avlidne kungen av Wakanda skickas till urfäderna – och resten av filmen handlar också om saknaden efter honom. Prinsessan Shuri (Letitia Wright), drottning Ramonda (Angela Bassett), War Dog Nakia (Lupita Nyong'o), general Okoye (Danai Gurira) och hennes kvinnliga elitstyrka Dora Milaje (bland annat den ljuvliga Michaela Coel) måste nu själva försvara sin nation och landets viktigaste naturtillgång – vibranium – från att hamna i orätta händer.
”Black Panther” var och är betydande som fenomen, men som film i ärlighetens namn inte någon av de bättre Marvel-filmerna. Onödigt rörig, för många tunna figurer, en hel del dåliga effekter. Uppföljaren är större, mäktigare, allvarligare. Bättre. Man har tagit ut svängarna mer, är också mindre klassisk Marvel-film. ”Black Panther: Wakanda forever” är ännu mer än föregångaren genomdränkt av svart arv, svart historia, svart stolthet. Ruth Carters kostym, Hannah Beachlers produktionsdesign, Ludwig Göranssons musik. Filmen är dessutom tung av kvinno- och systerskap. Delar av resultatet ger en kritvit 46-åring gåshud, jag kan knappt föreställa mig hur det skulle vara att se filmen som svart flicka – eller som flicka överhuvudtaget.
Det är, kort sagt, en film av den sort som får topplocket att flyga av tusenhövdade trollarméer redan innan den går upp. Men, den håller inte helt för sina 161 minuter, och man skulle lätt ha kunnat vara utan simma med valar-scener till hits och en del komiska repliker och scener som stör och känns aparta i allvaret.
Biopremiär 9 november.
Passa även på att se...
... mäktiga trailern till kommande "The Woman King" som handlar om den verkliga kvinnliga armé som stått för inspirationen till Dora Milaje.
Visste du att...
... Letitia Wright skadade sig under inspelningen och var borta från produktionen i fem månader?
Glöm inte att gilla Aftonbladet FILM på Facebook och följa oss på Instagram och Twitter för nyheter, trailers, recensioner och skön filmnostalgi.