– Lassgård? Hur stavar du till det?

Jens Peterson

Hathaway om nya filmen – och sin svenska favoritskådis

VENEDIG. Anne Hathaway har spelat mot Meryl Streep i ”Djävulen bär Prada”. Hon var med i Oscarsvinnaren ”Brokeback mountain”.

Men det bästa filmskådespeleri hon någonsin sett är av en svensk.

– Vad heter han säger du? Rolf Lassgård? Jag måste lära mig uttala hans namn, säger Anne Hathaway.

Vi sitter på en solig terass och pratar om smärta. Hon spelar ångestladdade Kym i ”Rachel getting married”.

– Jonathan Demme visade mig Susanne Biers ”Efter bröllopet”, som jag älskade. Wow, vilken film. Den var helt fantastisk, säger Anne Hathaway, 26. Jag älskade, älskade, älskade den. I synnerhet skådespelaren som spelar pappan, han som är svårt sjuk. Scenen på slutet när han till sist erkänner hur rädd han är och att han inte vill dö – den var så sann, så rå, så mänsklig, så stark. Jag såg den och tänkte att om jag kan få till något av det till Kym, då har jag lyckats. Om jag kan vara så modig och så naken.

Han är en av Sveriges bästa skådespelare, säger jag.

– Vad heter han?

Rolf Lassgård.

– Kan du säga det igen så att jag kommer ihåg det? säger Anne Hathaway.

Rolf Lassgård.

– Hmm, kan du bokstavera?

Jag skriver ner på ett papper.

– Tack! Det är ett av mina favoritögonblick som jag sett en skådespelare göra.

Alldaglig privat

På bioduken och i modeannonser har Anne Hathaway den sortens utseende som man vänder sig om efter. När vi träffas syns hon knappt.

En grå alldaglig flicka som ingen lägger märke till.

Hon har blekt vitt linne och svarta shorts. Brunt hår som smälter in i bakgrunden, ett litet silversmycke och sandaler. När hon kommer fram till bordet är hon till och med mer anonym än en genomsnittlig filmjournalist.

Då tittar hon upp.

Och ler.

Och Anne Hathaways leende gnistrar som neonskyltar. Hela Manhattan skyline från öra till öra.

Hon berättar att hon kan vara anonym.

– Nyligen tillbringade jag fyra dagar i en storstad utan att någon kände igen mig. Jag är bra på att smälta in, säger Anne Hathaway. Hemma gillar jag att shoppa, men det brukar ta 20 minuter innan paparazzi kommer.

Ska hon gömma sig är det inte bakom solglasögon. Det är genom att inte le.

Spelar missbrukare

I nya filmen ”Rachel getting married” spelar hon Rachels syster Kym. I inledningen kommer hon ut från ett behandlingshem för missbrukare. Hon hämtas av familjen för att vara med på bröllopet.

”Rachel getting married” spelades in snabbt och utan repetitioner. Var det nervöst?

– Nej, kanske om jag inte haft så lång tid att förbereda mig. Det var bestämt i över ett år före inspelningen att jag skulle spela Kym, så jag hann tänka igenom mycket och prata med Jonathan om rollen.

”Meryl briljant”

Filmen utspelas under en helg och mycket improviserades.

– En bra skådespelare är en som verkligen lyssnar, på riktigt. Meryl gör det briljant, förstås, säger Anne Hathaway. Jag var tvungen att lyssna eftersom vi inte visste vad som skulle hända.

Debra Winger spelar din mamma i filmen och ni har ett våldsamt gräl. Hur är hon att spela mot?

– Allt som jag tyckte innan om henne som skådespelerska förstärktes av att jobba med henne. Det där ögonblicket i ”Ömhetsbevis” när hon dör är så fantastiskt. Hon har sådan kraft som kvinna, människa, skådespelare. Man kan inte sluta titta på henne.

Missbrukaren Kym som är så uppriktig och plågad är en stark roll. Ser du den som ett stort steg?

– Inte i karriären. Men för mig personligen är det den bäst skrivna roll jag fått spela. Och den mest fullkomliga upplevelsen.

Det är tredje gången Anne Hathaway är på festivalen i Venedig.

– Det känns coolt. För ”Brokeback mountain” fixade min manager att jag fick följa med och jag betalade allt själv. Med ”Djävulen bär Prada” var det Meryl Streeps film. Nu känner jag att jag förtjänat att vara här. Är stolt.

Gör bara sitt jobb

Du blev känd i ”En prinsessas dagbok”. Hur ser du på den i dag?

– Jag har blivit frågad ända sedan jag gjorde den filmen om jag vill bli av med en image. Men jag har aldrig trott att jag haft en image. Jag försöker bara göra mitt jobb så bra som möjligt. Det kvittar att jag en gång gjorde en film som ”En prinsessas dagbok”. Jag har tur som får göra många sorters filmer.