White Lies: Vi är hatade

Uppdaterad 2011-03-10 | Publicerad 2011-01-17

Succébandet: Folk tror att vi är födda med silversked i mun

”vi kan vara stekta om ett år” White Lies hyllas världen runt – men i hemlandet gillar man inte deras medelklassbakgrund. ”England är fortfarande väldigt fixerat vid klass och social bakgrund när det handlar om konst”, säger Charles Cave, till vänster.

De hyllas över hela världen.

Men i hemlandet blir White Lies hatade för sin medelklassbakgrund.

– Folk tror att vi är födda med silversked i mun, säger trummisen Jack Lawrence-Brown.

I Sverige blev White Lies debutalbum ”To lose my life” väl mottaget – och när de tre medlemmarna nu gör promotion i Stockholm inför uppföljaren är det med en spelning på anrika Cirkus framför sig.

Men trots alla lovord om att bandet med rötter i Ealing utanför London skulle vara ”the next big thing” och turnéer som nått ända till Sydamerika är poptrion orolig att skiva nummer två ska gå käpprätt åt helvete.

Orsak: I Storbritannien har många ett ont öga till dem.

Dyra skolor kritiseras

– Antingen älskar folk oss eller så hatar de oss. Jag tror att människor tänker för mycket på var musiken kommer ifrån, säger sångaren Harry McVeigh.

– England är fortfarande väldigt fixerat vid klass och social bakgrund när det handlar om konst. Om du gått i en skola som kostar pengar så vet du inget om livet, tillägger basisten Charles Cave.

Samtliga medlemmar i White Lies är uppvuxna i välbärgade familjer, där universitetsstudier efter gymnasiet är norm.

Och just därför menar kritiker att de inte hör hemma i pop- och rockvärlden.

Vet för lite

– De verkar inte förstå att pengar inte har något med stretande att göra, säger Charles Cave.

– De får det till att det har betydelse för musiken, men jag tror att du måste veta mycket mer om oss som personer innan du kan påstå något sådant, säger Jack Lawrence-Brown.

”Gick på bidrag”

Att de inte skulle ha fått kämpa fnyser de åt.

I perioder har de haft det motigt ekonomiskt.

– Harry och jag var arbetslösa och gick på bidrag, berättar Charles Cave.

När de började skriva till nya albumet var de hoppfulla, men ju mer de funderar på mottagandet desto oroligare blir de.

– Musikindustrin är en av de bästa branscherna att vara extremt pessimistisk i. Vi kan vara stekta inom ett år, säger Harry McVeigh.