Tre dokumentärserier du måste se just nu
Och ja, SVT:s utskällda ”Transkriget” är en av dem
TV-KRÖNIKA Ett försvarstal för höstens mest hatade program. En fashionabel nostalgifest för alla oss över en viss ålder. Och en adrenalinstinn kärleksförklaring till wrestlingvärldens särpräglade original.
Här är tre dokumentära utropstecken just nu.
Den senaste tiden har drevet gått mot SVT:s ”Transkriget”. En dokumentärserie om transvården, med fokus på hanteringen av barn och unga.
Serien tar avstamp i frågeställningar som inte borde vara speciellt kontroversiella.
Bedrivs vården på vetenskapliga eller ideologiska grunder? Och vad är det som gör att allt fler och allt yngre söker sig till transvården?
Men jättemånga har rasat, och Granskningsnämnden har nu över hundra anmälningar att hugga tag i. Bland annat från RFSL. En enorm maktfaktor i sammanhanget, som fick möjligheten att uttala sig i dokumentären, men avböjde för att de inte tyckte om SVT:s formuleringar och frågeställningar.
Och nu alltså anklagar programmet för att ge en ensidig bild av transvården.
Andra har kallat ”Transkriget” för ”skräckpropaganda”, ”ett konspiratoriskt haveri”, ”ett medieetiskt haveri” och ”slarvig och ohederlig”. Men efter att ha sett serien är jag mer chockad över reaktionerna än över innehållet.
För jag såg inte alls en produktion som ifrågasatte transpersoners rättigheter, eller påstod att könskorrigerande vård är fel för alla. Utan snarare journalistik som satte den lavinartade ökningen av diagnosen könsdysfori i ett kulturellt sammanhang, och lyfte fram risker med, och bristande utredningar inom, vården, och fall där det faktiskt blev fel.
”Så lågt i tak kan vi inte ha”
Visst är det en dokumentär som kräver att tittaren kan hålla två tankar i huvudet samtidigt, och visst är det en kritisk granskning med betoning på ordet kritisk. Men det måste en så här pass komplicerad fråga – som inbegriper idéer som är för nya för att omgärdas av tvärsäkerhet och unga människor som tar irreversibla beslut – faktiskt tåla.
Så här lågt i tak kan vi inte ha, och kanske kommer ”Transkriget” att få upprättelse i efterhand som en viktig dokumentär som vågade.
När krutröken har lagt sig.
Och så två snabba dokumentärtips till, av den mer lättsamma varianten:
I ”The super models” på Apple TV+ tar den fabulösa, numera medelåldersmogna fyran Cindy Crawford, Christy Turlington, Naomi Campbell och Linda Evangelista oss med på en nostalgisk resa tillbaka till supermodellernas guldålder, genom 80- och 90-talen, fram till de dödsstötar mot glamouren som satte p för eran. Som grungen, ”waif”-idealet, mordet på Gianni Versace – och den världsomspännande webb som gjorde mode tillgängligt för alla.
Och i Netflix ”Wrestlers” ger Greg Whiteley, som tidigare har gjort sportdokumentärerna ”Cheer” och ”Last chance U”, oss ännu en underbar underdoghistoria. Den här gången från den amerikanska wrestlingens fascinerande, vrickade men varma värld, där vi får följa eldsjälarna, excentrikerna och adrenalintorskarna på den luggslitna och underfinansierade, Kentucky-baserade klubben Ohio Valley Wrestling.
Inget intresse för wrestling krävs för att bli golvad.
FJELLBORGS FAVORITER
Taelgia
En välgjord svensk serie av Jens Östberg, som har potential att bli en hit för SVT. Högaktuellt och beklämmande om unga kriminella, familjer och poliser med ett omöjligt uppdrag i ett Södertälje där våldsspiralen verkar hopplös.
Älskade barn
Det här svårt spännande, Fritzl-inspirerade tyska mardrömsmysteriet om en mystisk kvinna som under lång tid har hållits fången tillsammans med två barn går som tåget på Netflix. Och det är lätt att förstå varför, eftersom det är omöjligt att slita sig från.
Band of brothers
Ja, det är Tom Hanks och Steven Spielbergs 22 år gamla skildring av andra världskriget jag syftar på. För det är konstiga streamingtider, och en av HBO:s stoltaste titlar från 00-talet är just nu den fjärde mest sedda serien – på Netflix.
Hitta fler av Fjellborgs favoriter på tv.nu