Inga ”magiska lösningar” i nya klimatplanen

helskärm

Regeringen hävdar att den nya klimathandlingsplanen är den första som kan nå nettonollutsläpp till 2045.

Men hur utsläppen ska kunna minskas på kort sikt finns det inga ”magiska lösningar” för, enligt klimatminister Romina Pourmokhtari (L).

– Det är en bred palett av flera åtgärder, säger hon.

Det övergripande målet för regeringens nya klimathandlingsplan är att nå nettonollutsläpp till 2045.

Statsminister Ulf Kristersson (M) pekar ut ny kärnkraft som den enskilt viktigaste åtgärden för att komma dit. Att skynda på elektrifieringen är också en viktig grund.

– Vi lägger nu om svensk klimatpolitik på ett tydligt vis, säger han på en pressträff.

Han pekar på att klimatpolitiken, förutom att minska utsläppen, också ska stärka svensk konkurrenskraft, öka välståndet och ha legitimitet hos medborgarna.

Fokus på 2045

Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari (L) uppger att planen innehåller ett 50-tal nya åtgärder som ska genomföras eller påbörjas under den här mandatperioden.

Bland dem finns en analys av hur rikstäckande laddinfrastruktur med snabbladdare kan säkras, fordonsmärkning för lätta fordon så att konsumenter kan göra ett klimatvänligt val och en analys av ett avståndsbaserat system för beskattning av tunga transporter. Romina Pourmokhtari nämner också den skrotningspremie som regeringen tidigare har aviserat.

Några beräkningar av effekterna på utsläppen för de framtida förslagen finns ännu inte. De kommer först när förslagen är klara och kommer då att tas med i kommande budgetpropositioner.

Även om regeringens fokus främst ligger på hur målet för 2045 ska nås är en viktig fråga hur etappmålen för 2030 ska klaras. I budgetpropositionen för 2024 konstaterade regeringen att de inte kan nås med nuvarande politik. En viktig orsak till det är sänkningen av reduktionsplikten mellan 2024 och 2026.

Etappmålen för 2030 håller dock på att ses över och kan komma att ändras. Klimat- och miljöministern försäkrar att utsläppen från transporter ändå ska ned till 2030 så att EU:s krav uppfylls.

Ingen magisk lösning

I handlingsplanen finns inget enskilt nytt stort förslag eller ”magisk lösning” för hur det ska gå till, enligt Pourmokhtari.

– Det är en bred palett av flera åtgärder som gör att man på ett hållbart och rättvist sätt lyckas med en omställningen, säger hon.

Huvudspåret är att att införa EU:s nya utvidgade utsläppshandelssystem så fort som möjligt, helst till 2027. Hur det ska gå till ska utredas. Utredaren kommer då också att få i uppdrag att ta fram förslag på ekonomiska styrmedel som ska leda till att utsläppen även minskar i sektorer utanför handelssystemet, exempelvis vägtransporter och fordon.

– När vi introducerar de ekonomiska styrmedlen kommer det att finnas svårigheter. Här gäller det att se till att hushåll inte drabbas på ett extremt sätt, säger Pourmokhtari.

Det har framförallt varit ett krav från Sverigedemokraterna i förhandlingarna kring handlingsplanen.

Om de nya ekonomiska styrmedlen för att minska utsläppen skulle drabba hushållen, till exempel genom höjda skatter på bränslen, så ska hushållen kompenseras. Sådana förslag ska utredaren också titta på.

– Den klimatpolitik som inte har legitimitet hos befolkningen, som minskar deras frihet och ekonomiska möjligheter är dömd att misslyckas, säger Pourmokhtari