Jeanettes dotter: Lagen måste ändras
Mamman dog efter sambons misshandel – hovrätten sänkte hans straff
Publicerad 2023-10-29
Jeanette, 61, var så sönderslagen att begravningsentreprenören rådde hennes barn att inte titta på henne där hon låg i kistan.
Hennes sambo dömdes till livstids fängelse för mord. Men hovrätten rev upp domen och sänkte straffet till sju års fängelse.
Nu tar Högsta domstolen upp fallet.
– Lagen måste ändras. Kvinnors liv måste värderas högre, säger Jeanettes dotter Nathalie, 36, till podden Aftonbladet Krim.
Nathalie fick det fruktansvärda beskedet en julimorgon i fjol. Hennes älskade mamma var död.
– Jag skulle äta frukost när min bror ringde. Jag ramlade ut på gården och skrek. Jag skrek så högt så min man hörde det fast han stod vid kapsågen. Sen ramlade jag ihop, sen är allt bara en dimma.
Jeanette var en karismatisk kvinna, en som lyste upp hela rummet och som kunde få vem som helst att skratta.
– Det är det jag minns mest med mamma, alla skratten och hennes underbara humor. Hon var väldigt kärleksfull, hon älskade djur, hon älskade människor och hon älskade att finnas för andra. Hon var väldigt omtyckt. Hon var en genuint fin människa, säger Nathalie.
Något var fel
Men de sista åren förändrade något. Nathalie och hennes fyra syskon anade att allt inte stod rätt till i mammans liv.
Men hur illa det varit, det förstod de först efteråt.
När Jeanette träffade mannen som blev hennes sambo upplevde Nathalie att den mamma hon kände började försvinna.
– Jag fick ju aldrig prata med mamma själv på slutet, för det var alltid någon annan som var i bakgrunden och övervakade. Jag fick aldrig ha samtal på tu man hand med min egen mamma.
Inför barnen höll Jeanette upp fasaden. Hon sa att allt var bra. Att de stora blåtirorna runt ögonen kom från en cykelolycka. Att armen gått av då hon ramlat i trappan. Att blåmärkena kom från att hon råkat klämma sig i bildörren.
– Man har ju fått höra att man inte ska lägga skuld på sig, men det blir ju så ändå. Man tänker om man bara hade förstått, om man inte hade varit så naiv... Men mamma kunde vara väldigt övertygande i sina förklaringar, om det var något hon inte ville berätta så berättade hon inte. Efteråt har jag förstått att hon vill skydda oss, säger Nathalie.
”Hon var krossad”
På morgonen lördagen den 9 juli ringde Jeanettes 52-åriga sambo till sin mamma. Han sa till mamman att han hade vaknat och hittat Jeanette död i sängen.
Jeanette var helt sönderslagen. Sambon påstår att han inte kommer ihåg vad som har hänt.
– Mamma hade frakturer i hela kroppen. De var inte en del som han hade lämnat. Han hade sparkat, stampat, slagit. Alltså, hon var krossad, säger Nathalie.
I tingsrätten dömdes 52-åringen till livstids fängelse för mord.
– Där och då så var det ju en lättnad. Det var en fruktansvärt lättnad. Och en känsla av upprättelse för mamma.
Men hovrätten rev upp domen och dömde i stället mannen till sju års fängelse för synnerligen grov misshandel.
Hovrätten anser att det är ställt utom rimligt tvivel att sambon misshandlade Jeanette natten hon dog, men att man inte kan fastslå att hon dog av våldet. Hon kan, enligt hovrätten, ha dött av läkemedelsförgiftning.
– Hovrättsdomen var ett sådant svek. Man trodde inte det var sant. Det är som en parodi, säger Nathalie.
– Min mamma, hon lever inte ens. Hur kan hon vara synnerligen grovt misshandlad? Hon lever inte, till följd av hans våld. Inte till följd av att hon åt antidepressiva.
Hoppas på rättvisa
Nu ska Högsta domstolen avgöra vad den 52-årige mannen ska dömas för. I mitten av november väntas de pröva fallet.
– Det känns jätteskönt att de tar upp det. Jag vågar inte riktigt hoppas, men någonstans vill man ändå tro att det finns en rättvisa. Att man faktiskt värnar om kvinnor och deras rättssäkerhet och trygghet.
– På något vis känns det som att det kanske hamnar i rätt händer nu. Och kanske har de någonstans förstått allvaret och förstått vilket budskap det förmedlar när man väljer att sänka straffet till sju år. Han är ute efter tre.
Nathalie hoppas att HD-domen ska leda till förändring.
– Jag vill inte att mammas liv ska vara helt förgäves. Jag vill att lagen ska ändras. Att det inte ska kunna gå att tolka så här förövarvänligt.
– Har man utövat ett sånt där våld, ett uppsåtligt utövat våld som faktiskt har lett någon annans död, då kan man inte ta ifrån någon ansvaret bara för att andra faktorer kan väga in. Det ska inte få vara så, säger Nathalie.