Jeanettes egna bilder – dokumenterade sambons våld

Fallet prövas i HD: Kan bli avgörande på många sätt

Linda Hjertén

Hon sa att hon cyklat omkull. Eller ramlat på en bro. Men samtidigt dokumenterade Jeanette själv sina skador efter sambons misshandel.

Tills han en dag slog henne tills hon inte vaknade igen.

Nu ska Jeanettefallet prövas i Högsta domstolen och utgången i målet kan få stor betydelse för framtida rättsfall.

helskärm

Hur mycket våld kan man utsätta en människa för utan att hållas ansvarig för hennes död?

Det är en av frågorna som Högsta domstolen på onsdagen ska avhandla.

För att Jeanettes 52-årige sambo slog och sparkade henne sönder och samman, det är redan bevisat. Att han, när hon låg livlös på badrumsgolvet i villan utanför Hudiksvall, inte gjorde något för att sedan rädda henne är även det fastslaget.

Det tog minst 30 minuter för Jeanette, 61, att dö.

Då hade sambon redan lämnat badrummet och lagt sig för att sova. Först morgonen efter, när hon redan var iskall och många timmar bortom räddning, larmade han.

Men trots de omfattande skadorna på Jeanettes kropp – som brutna revben, brusten mjälte och svåra hjärnskador – friade hovrätten sambon för mord. De menade att det inte gick att helt slå fast att det var sparkarna och slagen som dödade Jeanette.

Höga halter av antidepressiv medicin i Jeanettes kropp kunde ha bidragit, menade hovrätten, och dömde sambon för synnerligen grov misshandel.

Domslutet väckte enorma reaktioner och Riksåklagaren valde att överklaga domen till Högsta domstolen. Riksåklagaren menade att sambon borde dömas för mord, i annat fall åtminstone för att ha vållat Jeanettes död.

– Han har ju gjort allt han kunnat för att hon ska dö. Han har misshandlat henne synnerligen svårt och sedan inte gjort något mer utan bara lämnat henne åt sitt öde. Då menar vi att han i straffrättslig mening orsakat hennes död oavsett om det eventuellt även skulle finnas en läkemedelsförgiftning med i bilden eller inte, säger My Hedström, byråchef hos Riksåklagaren.

helskärm

Få fall prövas av Högsta domstolen, de måste kunna bli prejudicerande, det vill säga vägledande för framtida domar. Högsta domstolen får in drygt 7 500 överklaganden per år som kräver prövningstillstånd. Av dessa får bara drygt 100 prövningstillstånd.

Så att Jeanettes fall nu kommer att prövas är ovanligt, och för hennes familj en slags upprättelse.

– Det har varit en bergochdalbana av känslor, det är knappt att jag hunnit sörja mamma än med tanke på allt som har hänt. Men om den här domen kan förändra något för andra kvinnor där ute så är det värt allt. Jag tror även att mamma hade varit enormt stolt, säger dottern Nathalie.

Fler än hon hoppas att Högsta domstolen ska döma sambon för mord.

Unizon, som samlar över 150 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över landet, tror att en fällande dom kan få enorm betydelse.

– Den kan bli avgörande på många sätt. Vi kan inte se på män som att de inte förstår vad de gör. Som att sambon inte skulle veta att det våld han utövade kunde döda Jeanette? Vi har en bild av att man ofta snälltolkar de här männens intentioner, säger Olga Persson, ordförande på Unizon.

– Så vi har enorma förhoppningar på HD att de ska ge Jeanette och många andra kvinnor rättvisa. Det skulle även skicka en viktig signal till andra utsatt kvinnor där ute.

helskärm

Polisprofessor Leif GW Persson säger att han reagerade när Jeanettes sambo friades för mordet.

– Hade jag suttit i hovrätten hade han dömts, så mycket kan jag säga. Han utsatte henne för så mycket våld, han dödade henne, säger han.

Leif GW Persson tror att en fällande dom kan få betydelse för andra liknande fall, mord som sker bakom hemmets väggar mot en närstående.

– Det är en sak om du blir skjuten med flera skott på öppen gata. Det är ingen som tvivlar på vad uppsåtet var då. Men det kan få betydelse för andra fall som där föräldrar plågar ihjäl sina barn eller där en man plågar ihjäl sin fru, säger han.

My Hedström, byråchef hos Riksåklagaren, hoppas att en eventuellt fällande dom ska ändra hur tings- och hovrätter ser på själva ”orsakandet” av någons död.

– Hade Jeanette kunnat överleva med alla de här skadorna? Svaret på det är ganska givet tycker vi. Misshandlar man exempelvis någon så grovt att den till följd av våldet får en hjärtinfarkt och dör, ska man då fria för att det var hjärtinfarkten som dödade? Eller hade man kanske inte hade fått hjärtattacken om man inte blivit misshandlad?

– Vi behöver komma bort från att professorer sitter och käbblar i rättssalar och istället se till hela situationen. Domstolen kan inte avhända sig sitt ansvar med hänvisning till vad endera rättsläkare säger, de måste se till hela bevisningen och ta sitt eget beslut, säger My Hedström.

helskärm

Natten mot den 9 juli 2022 var inte första gången sambon slog Jeanette. Han har i efterhand dömts för i vart fall fyra tillfällen, men när Jeanette ännu levde fick han aldrig något straff.

När polisen kallades till villan vågade Jeanette aldrig medverka, något som är mycket vanligt, och utredningarna lades ner.

Men bilder i förundersökningen visar hur Jeanette dokumenterade sina skador efter misshandeln, även om hon till andra sa hon att hon var klantig och orsakat skadorna själv.

Som när hon sa att hon cyklat omkull och på så sätt fått två blåtiror.

Eller när hon sa att hon ramlat på en bro fast sambon i själva verket hade stått på hennes hals.

helskärm

Hennes barn har länge tvekat om de vill visa Jeanettes egna bilder, att andra ska få se henne så sårbar, när sättet de vill minnas sin mamma på är genom hennes enorma livslust, hennes värme och smittande skratt.

Men de har kommit fram till att det är viktigt att våldet syns.

– Jag tror att mamma hade varit stolt över att bli en symbol för en så viktig fråga. Att det som hände henne nu kanske kan leda till förändring för andra kvinnor skulle ha betytt så mycket för henne. Och jag hoppas att det ska leda till just det, att mammas död inte varit helt förgäves, säger dottern Nathalie.

Olga Persson på Unizon säger att Jeanettes död föregicks av ett tydligt mönster som går att se i många kvinnomord – våldet som föregått mordet och omgivningens kännedom av det.

– Många i deras närhet känner till att våldet sker men vet inte vad man ska göra. Det finns inte tillräckligt med hjälp och stöd i samhället och man är ofta även som anhörig eller vän rädd för förövaren, våld skrämmer ju människor. Tänk då hur rädd Jeanette måste ha varit, säger hon.

Flera i Jeanettes omgivning visste att sambon var våldsam. Jeanettes barn fick först i slutet av mammans liv veta åtminstone lite om hur illa det stod till i huset utanför Hudiksvall.

De bönade och bad mamman om att lämna sambon, och hon lovade att hon skulle.

Snart.

Men precis som många av de kvinnor som dödas av en man de en gång älskade hann ”snart” aldrig komma.

– Alla kvinnor som mördas är unika, likaså hur de dödas. Men Jeanette har något unikt. En familj som orkar och våga strida för hennes rättvisa. Och deras styrka, och att det här fallet lyfts, kan förhoppningsvis leda till att samhället blir bättre på att fånga upp de här kvinnorna innan det är för sent, och att vi kan ge anhöriga till våldsutsatta där ute rätt hjälp, säger Olga Persson.