Här har integrationen av somalier lyckats

Nivette Dawod

Columbus, Ohio. Somalier är en av de grupper i Sverige där integrationen har fungerat sämst.

I Columbus, Ohio, bor lika många somalier som i hela Sverige – men här är det större chans att en somaliskfödd man har ett jobb än en USA-född.

– Afroamerikanernas medborgarrättsrörelse har banat väg för oss, säger Abdulkadir Xurka, folkhälsoexpert i Columbus stadshus.

Solen skiner över byggnaderna som utgör Ohio State University, där Hillary Clinton en måndag i oktober ska samla över 18 000 människor vid ett valmöte. Fler än vid några av Barack Obamas välbesökta valmöten.

I ett av klassrummen sitter Hamzi Ahmad, som läser sitt tredje år av politiska studier.

"Jag är alltid somalier"

Han är egentligen inte så värst mycket mer andragenerationens invandrare än vad jag är, som är född i Sverige av utrikesfödda föräldrar. Han är född i Nederländerna, föräldrarna kom till USA 1998. Han är amerikansk medborgare sedan länge, men det är den somaliska identiteten som han känner sig närmast.

– Jag är från ett somaliskt hushåll, mina föräldrar, mitt hem, mitt liv är somaliskt. När jag lämnar mitt hem och går till skolan är jag en somalisk-amerikansk student, jag är också muslim, invandrare, svart, men jag är fortfarande somalier, säger Hamzi Ahmad.

Detsamma gäller för universitetskompisarna Yusuf Hassan, 21, som är född i Toronto i Kanada och Warsame Mohamed, 23, som föddes i Somalia men kom till USA som liten.

Hamzi Ahmad utvecklar:

– Här i Columbus har vi somaliska företag, våra egna affärer, vi är väldigt företagsamma.

Alla tre drömmer om att åka till Somalia. Warsame Mohamed var där för tre månader sedan. Han säger att han ska skaffa sig en collegeutbildning och sedan flytta tillbaka till Somalia, om det är lugnt. Han vill skaffa familj där. Han vill dö i Afrika.

Yusuf, som precis som Hamzi aldrig besökt Somalia hoppas kunna flytta dit en dag. Yusuf har flera kusiner som hoppas starta ett sjukhus i Somalia.

Hamzi säger att han vill ha två hem.

– Vi kan vara flytande på det viset. Jag har familjemedlemmar som har företag här och i Somalia.

Jag kan inte låta bli att känna mig förvirrad.

Som ung med flera kulturer har jag aldrig kallat mig för något annat än svensk. Jag kan inte tänka mig annat än att jag skulle mötas av skratt om jag beskrev mig som syrisk-libanesisk-svensk. Men jag får förstås alltid frågan var jag kommer ifrån. Dawod, det efternamnet är ju inte svenskt.

50 000 med rötter i Afrika

Columbus, delstaten Ohios huvudstad, där vi befinner oss, har strax över 850 000 invånare. Omkring 50 000 av dem har rötter i östra Afrika, huvudsakligen från Somalia. I kommunhuset berättar man gärna om att staden har den näst största somaliska befolkningsgruppen i hela USA, bara delstaten Minnesota har fler invånare med somaliska rötter.

– Vi har förändrats för varje decennium. 1970 var det 16 000 utrikesfödda i staden. Nu är det över 146 000 människor, och då är barnen inte inräknade. Vi har blivit ett multikulturellt samhälle nu, gruppen av utrikesfödda är köpstark och betalar flera miljoner i skatt. Staden har insett att om vi får människor att känna sig hemma så ökar entreprenörsandan, säger Abdikhayr Soofe.

Han är koordinator för ”New American Initiative” hos borgmästaren i Columbus, en division som finns till för att stärka nya amerikanska medborgare och funka som en brygga till arbetslivet. Abdikhayr Soofe träffar både företag som vill bli bättre på att anställa människor från andra kulturer och nyanlända invandrargrupper för att undersöka vilka behov de har.

– Columbus har traditionellt sett inte varit någon invandrarstad. Det var först 2004 som min division startades av den förra borgmästaren. I dag är Columbus en av få städer som vuxit i medborgarantal i USA. Nu är vår policy att invandrare och flyktingar är resurser.

"Vi har ett bagage"

Men insikten har inte kommit lätt.

– Vi har förstås ett bagage av vi och dem-tänkande vad gäller etniska grupper. Många invandrargrupper bor och rör sig bara i vissa områden. De goda nyheterna är att vi är mycket mer öppna för att diskutera ämnet nu.

Han visar entusiastiskt runt i nordöstra delen av Columbus som kallas ”den internationella korridoren”. Härifrån utgår flera somaliskägda åkeriföretag, en annat område många somalier arbetar inom är vårdyrket, berättar Soofe. Restaurangerna har namn som African paradise och Zamzam, en frisörsalong för män heter Warya (ungefär hej! på somaliska) och den muslim som är orolig för att missa tiden för bön kan enkelt gå in på shoppingcentret Global mall och lystra till uppmaningen i högtalaren när det är dags.

Jag blir bjuden på getkött, en typiskt somalisk rätt, och det smakar ungefär som mammas lammgrytor, fast lite starkare.

– Har du märkt att vi somalier är besatta av allt som är internationellt? Kolla på våra shoppingcenter! Global mall, Universal mall, International mall. Jag vet inte varför alla heter så, men visst är det ganska roligt? säger Abdikhayr Soofe.

Han är själv av somaliskt ursprung, och stolt över samhället där han bor och jobbar. Det märks.

Alla jag träffar frågar samma sak. De säger att somalier ofta håller ihop, som nomader är de vana att röra på sig, men de flyttar till varandra, familjen är ofta stor. Därför vill de veta:

– Hur har somalier det i Sverige?

Somalier i Sverige dåligt integrerade

Jag letar upp information om den somaliska invandrargruppen i Sverige. I en underlagsrapport från 2012 till stadsrådsberedningens Framtidskommission, som tillsattes för att identifiera svenska samhällsutmaningar bland annat på integrationsområdet går att läsa: "Somalier är en av de grupper där integrationen har fungerat sämst. Integrationen av somalier på arbetsmarknaden i Sverige har dessutom fungerat mindre bra än i en del andra länder".

2012 fanns det enligt Statens statistiska centralbyrå ungefär 44 000 somaliska medborgare i Sverige, alltså lika många som i hela Columbus.

Lättare i USA

När den gröna liberala tankesmedjan Fores kom med sin rapport Somalier i Sverige 2013 där somalisvenskar själva skrev om sina upplevelser fanns det ungefär 50 000 somalier i Sverige.

En enkel sökning på SCB gör gällande att omkring 60 000 personer i Sverige förra året var födda i Somalia.

Samtliga rapporter och intervjuer konstaterar samma sak. Något måste göras för att minska arbetslösheten bland gruppen. Och det är lättare för somalier i Kanada och USA att få jobb.

Jobbar mer än amerikanerna

Enligt Framtidskommisionen var endast 21 procent av alla somalier i Sverige sysselsatta år 2010. Samma siffra för somalier i USA var 54 procent. I Sverige har sysselsättningen för somalier legat lägre än 30 procent under hela 2000-talet (siffran för infödda ligger runt 80 procent och för utrikes födda är snittet 65 procent).

Enligt en ny rapport från en amerikansk tankesmedja delar 84 procent av alla Somaliafödda män i USA på arbetsmarknaden (de har eller söker ett jobb). Motsvarande siffra för USA-födda män är 81 procent. Andelen kvinnor som deltar ökar snabbt och är nu uppe i 64 procent (jämfört med 73 procent bland USA-födda).

"I USA har du inte råd att leva på bidrag"

Somaliamerikanerna i Columbus har fler erfarenheter som de delar med sig av.

– Här i USA har du inte råd att leva på socialbidrag en längre tid, vi lever i en kapitalistisk natur, det har drivit många att jobba och starta företag med varandra. Jag ser det även hos andra invandrargrupper, de tar tre olika jobb och jobbar dygnet runt bara för att ha råd att köpa en bil som de kan transportera sig med, säger Abdikhayr Soofe.

Abdinur Sheikh Mohamed, 56, som en gång i tiden varit utbildningsminister i Somalia, och nu bor i Columbus, berättar:

– USA är verkligen "the land of opportunity". Det är ju byggt av immigranter. Möjligheterna är desamma både för den som är född här och den som invandrat. Åk till Kanada så ser du att många somalier är välutbildade och har jättemycket kunskap men ändå inte lyckas få jobb. Det viktiga här i USA är ekonomisk självständighet, jag tror att det beror på att du inte får särskilt mycket hjälp från välfärdssystemet.

Den stora gruppen afroamerikaner som finns i USA gör också att somalier inte sticker ut som enskild grupp, något som också har påverkat hur somalier har integrerats, tror Abdulkadir Xurka, som jobbar som folkhälsoexpert i Columbus stadshus.

– Afroamerikanernas medborgarrättsrörelse har banat väg för oss. Vi blir behandlade som afroamerikaner. Visst innebär det också att vi upplever samma sorts diskriminering..., säger han.

– Men det är sant, man ser egentligen inte på oss att vi är invandrare! Vi är ju amerikaner, och behåller samtidigt vår kultur som somalier, fyller Abdinur Sheikh Mohamed i.

Alla somaliamerikaner jag frågar säger att de kommer att rösta på Hillary Clinton.

– Vi måste göra det. Jag menar, hur skulle vi kunna rösta på Donald Trump. Han är ju rasist. Han har visat hur rasistiskt USA faktiskt kan vara, säger Warsame Mohamed.

Hamzi Ahmad hade hellre velat rösta på Bernie Sanders. Han berättar om collegekompisar som blev som trollbundna av Bernie Sanders politiska revolution och nu känner sig vilse. Själv säger han att han helt enkelt måste stödja Clinton nu.

– Jag kan inte ens föreställa mig hur USA skulle bli om Trump blev president. Det känns som... Armageddon.

Lärarassistenten Safiya Mohamed, 25, har registrerat sig för att rösta för allra första gången, trots att hon bott i USA sedan barnsben.

– Jag vill rösta på en kvinna. Jag tyckte om Bill Clinton när han var president. Egentligen är jag inte så insatt i politik, men jag vet att jag definitivt vill rösta på en kvinna, säger hon.

”Förloraren” kan bli president ändå – vi förklarar USA:s valsystem

Sannolikhet just nu att bli president:

Clinton: 71,4%   Trump: 28,6%

Hur kan det skilja så mycket fast opinionen är jämn? Klicka här för förklaring.

Källa: FiveThirtyEight 8 nov (baserat på prognos i alla stater).

Sammanställning: Johan Furusjö