Svårt sjuka får rätt att avsluta livsuppehållande vård

Publicerad 2011-08-15

32-åriga Candrah fick myndigheterna att agera

KÄMPADE TILL SLUTET Socialstyrelsen nya föreskrifter om vård vid livets slutskede har skrivits tack vare Candrah Löfgrens kamp.

32-åriga Candrah Löfgren skrev till Socialstyrelsen och bad om att få dö.

Hennes kamp har nu gjort att patienters rätt att säga nej till livsuppehållande vård förstärks och det blir lättare för läkare att fatta sådana beslut.

I dag, drygt ett år efter hennes död, börjar de nya föreskrifterna gälla.

Candrahs kamp, som Aftonbladet gjorde en prisbelönt rapportering om förra året, gjorde att frågan kom upp på myndigheternas dagordning.

Rätten att säga nej till behandling har funnits även tidigare, men med de nya föreskrifterna som Socialstyrelsen nu arbetat fram blir patienträtten tydligare.

Innan en läkare fattar beslut om att avsluta behandling måste det dock vara klarlagt att patientens önskan inte bottnar i exempelvis en depression som går att behandla, och att det inte finns brister i behandling eller habilitering som skulle kunna förbättra livsvillkoren.

Läkaren måste också konsultera minst en kollega innan avgörande beslut fattas.

”Rädda för att bli anmälda”

Alla patienter med livshotande sjukdomstillstånd har också rätt till en fast läkarkontakt, säger de nya föreskrifterna.

De betonar också hur man ska se på avslutandet av livsuppehållande vård. 

– Det handlar inte om passiv dödshjälp. Många läkare är rädda för att bli anmälda om de stänger av en respirator på patientens begäran. Men som läkare tar man inte livet av en patient när man gör det. Det handlar om att man tillmötesgår patientens vilja att inte bli behandlad, och patienten dör då av sin sjukdom, förklarar Carl-Johan Fürst, professor i onkologi och palliativ vård på Karolinska Institutet, samt överläkare på Stockholms sjukhem.

Mellan botbara och döende

Han är positiv till de nya föreskrifterna, men skulle gärna sett att de varit ännu tydligare.

– Man skiljer på botbara och döende patienter. Men de flesta patienter hamnar där emellan och då kan det vara svårt att avgöra vad som är livsuppehållande vård. Det är inte så svartvitt, förklarar han.

Carl-Johan Fürst är övertygad om att det finns patienter som välkomnar de nya föreskrifterna.

– Men i min vardag är det vanligare att patienter vill ha mer behandling för att de hoppas få överleva, säger han.

32-åriga Candrah, som levt ett helt liv i respirator fick rätt att dö efter att ha vädjat till Socialstyrelsen. Den 4 maj i fjol fick hon till sist som hon önskade.