Nu vill vi veta hur husdjuren tänker

Vi har alltid älskat våra husdjur. Men kärleken tar sig nya uttryck. Vi vill inte bara att de ska vara friska och äta gott. Nu vill vi förstå dem och se till att de mår bra i själen.

Vi lägger allt mer pengar på våra husdjur och kostar på dem sjukvård, specialmat, kurser, leksaker och kläder. Ett skäl till det är att vi helt enkelt har råd. Ett annat är hur samhället utvecklas, säger Karim Jebari, forskare i filosofi vid Institutet för framtidsstudier.

Numera ryms även djuren i det som kallas ”den moraliska cirkeln”.

– När välståndet växer i ett samhälle tenderar vi att inkludera allt fler, och det är något som ökat över tid. De senaste åren har vi fått mycket större omsorg om djuren.

Karim Jebari ser ett skifte i förhållandet till husdjuren i och med pandemin då fler började jobba hemifrån och skaffade sig husdjur. Människor som inte tidigare haft en relation till ett djur fick det.

– Jag tror att det är en väldigt bra typ av lyxkonsumtion. Annars när du köper något ger det en kortsiktig tillfredsställelse. Husdjur är ett undantag som ger en varaktig och reell lyckoökning.

Maxmängd lycka

Ur ett utilitaristiskt synsätt är ett lyckligt förhållande mellan djur och människa perfekt för att maximera mängden lycka, förklarar han.

– Ett djur som har en lycklig tillvaro gör en lycklig.

Själv anlitade han en kaninkonsult när hans kanin skulle få en ny kamrat och han är inte ensam om att ta till experthjälp för att förstå sitt husdjur bättre.

Intresset för djurens inre liv och välmående växer sig allt starkare.

Shanna Wacklin, kattsköterska på Anicura regiondjursjukhuset Bagarmossen, har sett en tydlig förändring de senaste åren. Bara att det finns en kattsköterska och att djursjukhus skyltar med att de är kattvänliga visar att det nu finns en insikt om att olika djur har olika behov.

– Vi är olika arter och kommunicerar olika. I dag har vi mycket bättre kunskaper om det. Jag tror också att vi blivit mer nyfikna.

Shanna Wacklin poängterar det nära förhållandet många har till sina husdjur. De flesta ser dem som familjemedlemmar. För många är det det enda sällskapet. Det gör förståelsen mellan människa och djur viktig.

Stort trauma

Det kan vara ett stort trauma för en katt att lämna hemmet för ett veterinärbesök. Något som är stressande för djuret skapar också ångest för ägaren. Det var sådana situationer som gjorde att Shanna Wacklin vidareutbildade sig.

– Jag tyckte så synd om både katter och ägare. I dag tänker jag att om jag bara vetat då vad jag vet i dag hade jag kunnat hjälpa dem mycket mer.

På samma sätt som djursjukvården blivit mer avancerad i behandling av sjukdomar och skador har man i dag bättre kunskap för att behandla beteenden.

– När jag började var kattägarna inte lika benägna att ta itu med problemen. Jag tror absolut att många fler katter räddas från avlivning i dag.

I dag vet man att något som upplevs som ett problembeteende kan vara ett typiskt kattbeteende – som vi människor har problem med.

Att lära sig förstå djurens naturliga beteende, känsloliv, kognitiva förmågor är en del av den eftertraktade treåriga utbildningen i djurpsykologi vid Linköpings universitet.

– När man har den kunskapen kan man utgå från djurens behov och ge råd på olika sätt, både när det går snett på olika sätt, men också jobba förebyggande, säger Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet.

Djur i fångenskap

Kunskapen kan användas för att anpassa djurhållningen för jordbrukets djur, men där är efterfrågan inte lika stor som bland husdjursägare. Per Jensen pekar på att samtidigt som vårt engagemang i våra husdjur ökat kommer vi allt längre från hur djuren vi håller i fångenskap mår.

– Där har vi en relation som gått åt andra hållet och det har skett under en ganska kort period.

– Skillnaden tror jag beror på att hos djur vi har nära kontakt med och lever inpå ser vi med egna ögon att de har känslor, upplevelser och tankar. Men de djur vi inte ser, som är instängda på gårdar i stora mängder, klarar vi inte av att få den relationen till.

Att ha ett innerligt förhållande till husdjur är långt ifrån nytt, förklarar han. Det ser man till exempel på hur djur begravts.

– Hundar har betraktats som familjemedlemmar sedan domesticeringen började. Det finns till exempel en berömd grav från Israel där en kvinna ligger begravd med en hund och ligger och håller om hunden – och det var för 12 000 år sedan.

Precis som Karim Jebari tror Per Jensen att det är våra förutsättningar för att bry oss ännu mer om våra djur som har förändrats.

– Kanske är det så att möjligheterna att kosta på våra husdjur ökat i takt med att vi fått mer pengar och ett annat levnadssätt.

Djurpsykologi handlar inte om att ge djuren mänskliga egenskaper, utan om att förstå djurens egenskaper och egenheter. Och våra egna. Utbildningen vid Linköpings universitet ges i samarbete med psykologiska institutionen och studenterna får en rejäl dos vanlig människopsykologi med sig.

– Om man ska arbeta med frågor som handlar om djur och djurs beteende så är det oftast en fråga om att hantera en människa. Man utbildar inte en hund, utan man utbildar en hundägare.