”Hoppas det leder till självrannsakan”
Publicerad 2014-12-16
Professorn kritisk mot polisens agerande
Oprofessionellt och kanske olagligt.
Juridikforskaren Ingrid Helmius är kritisk mot det hemliga kvinnoregistret.
– Jag hoppas att polisen rannsakar sig själv, säger hon.
Ingrid Helmius är doktor i offentlig rätt vid Uppsala universitet. Hon har forskat på polisens spaningsmetoder.
Ekot lät henne ta del av uppgifterna i "kvinnoregistret". Det kan bryta mot personuppgiftslagen, anser Helmius.
Registret skulle hjälpa polisen att skydda kvinnorna genom att hålla koll på dem så att "de inte hittar sig ny våldsverkare".
En kvinna kallas för mytoman, en annan beskrivs som psykiskt instabil, om en tredje kvinna har polisen antecknat att hon har en son som är intagen på psykakuten.
– Varför ska polisen ska veta det? Vart leder det? På vilket sätt hjälper det brottsoffret? Hur underlättar det för polisen att lösa brott?
”Oprofessionellt”
Det är många frågor som Ingrid Helmius ställer. Men de besvaras inte av polisen i Ekots reportage.
Polisen agerar "oprofessionellt" när de antecknar uppgifter om brottsoffer som hon anser är ovidkommande. Hon skulle skämmas om hon var polisman, säger Ingrid Helmius.
– Vartenda register måste ha ett tydligt ändamål. Varje uppgift som registreras måste vara nödvändig i förhållande till ändamålet.
Hon drar parallellen till "romregistret" som polisen fick mycket kritik för. Registreringen gjorde henne illa berörd.
– Jag tog för givet att varje polismyndighet skulle gå till botten med egna register och det verkar inte ha hänt, säger Ingrid Helmius.
”Kan hamna i fel händer”
Skånepolisens romregister kritiserades av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden på flera punkter. Bland annat för att personerna i det inte hade någonting med brottsligheten, som låg till grund för att registret skapades, att göra.
Förutom eventuella lagbrott och att en massa känsliga uppgifter om enskilda loggas, ser Ingrid Helnius ett annat stort problem med hemliga, "bra att ha"-register.
– Det finns en konstig uppfattning i att det är bra att veta en massa saker om folk. Men det är fel. Felaktiga uppgifter kan smygas in, det kan hamna i fel händer, säger juridikforskaren.
– En hacker kan komma över uppgifterna. De kan missbrukas. Jag hoppas verkligen att det här avslöjandet leder till en självrannsakan hos polisen.