Med Trump har det onormala blivit normalt

President Trump vill omge sig med personer som är hundra procent lojala.

Stenrike Tillerson har alltmer kört sitt eget race.

Nu får Trump chansen att tillsätta någon som äter ur hans hand.

Trumps ofömåga att omge sig med kompetenta personer med integritet blottlades redan när han sparkade FBI-chefen James Comey sedan denne vägrat att deklarera sin lojalitet mot Trump.

Att ge utrikesminister Tillerson sparken är inte lika dramatiskt. Ministrar får räkna med att de lever farligt om det inte gör som "husse" vill. Ändå blir Tillerson, om han som en rad stora amerikanska medier uppger får sparken av Trump, den utrikesminister som tjänstgjort kortast tid de senaste 120 åren. Om man inte räknar byten av hela administrationen.

Att Tillerson ställer in sitt planerade Sverigebesök är en god indikation på att hans avsked kan vara nära.

De svaga dementierna från Trump likaså.

Kaos i Vita huset

Uppgifterna om Tillersons snara frånfälle bidrar till bilden av kaos i Vita huset som Trump skapat sedan han blev president.

De två verkar inte ha dragit jämt från första början så man undrar varför Trump tillsatte Tillerson överhuvudtaget.

Att Tillerson uppges ha kallat Trump för "tönt" har inte bidragit till att förbättra relationen.

Kanske trodde Trump att Tillerson skulle göra som han blev tillsagd. Men den förmögne före detta Exxon-chefen behövde inte jobbet. När han tyckte att Trump spelade rysk roulette följde han sin egen instinkt.

Särskilt när det gäller Nordkorea har klyftan mellan de två blivit oerhört tydlig. I början kunde man misstänka att de tillämpade någon slags good cop-bad cop rutin där Tillerson spelade den snälle polisen. Men efterhand har det framstått som alltmer tydligt att Tillerson helt enkelt drivit en annan linje än presidenten därför att han anser att Trump krigsretorik är livsfarlig.

Underminerar ministern offentligt

När Trump säger att utrikesministern "slösar bort sin tid" när han försöker starta en dialog med Nordkorea är det att offentligt underminera sin egen minister på ett sätt som normalt vore helt otänkbart.

Men med Trump har det onormala blivit normalt.

Bland annat har presidenten en förkärlek för att offentligt låta sina ministrar löpa gatlopp om han funderar på att sparka dem. Mycket tyder på att läckorna från Vita huset om Tillerson är medvetna. Kanske ett sätt att få Tillerson att avgå frivilligt.

New York Times uppger att det blir CIA-chefen Mike Pompeo som efterträder Tillerson. I så fall får Trump en betydligt mer lojal person på utrikesministerposten och en som är fast förankrad i den konservativa mylla som Trump så framgångsrikt exploaterat.

Pompeo är medlem av Tea party-rörelsen och djupt konservativ i frågor om vapen och abort. Han anses vara betydligt mer av en hök i utrikespolitiska frågor än Tillerson.

Mer extrem utrikespolitik

USA får en mer uttalat extrem utrikespolitik där Trumps åsikter inte modereras av någon som balanserar honom.

Därmed kommer det att bli ännu mer av konfrontation på den internationella arenan. Det blir ännu svårare för Europa att försöka föra amerikansk utrikespolitik tillbaka i en mer traditionell fålla där länder som Storbritannien, Frankrike och Tyskland är USA:s främsta allierade.