Det här får militärer göra om de stödjer polisen
Uppdaterad 2023-09-29 | Publicerad 2023-09-28
Regeringen vill kalla in Försvarsmakten mot gängvåldet.
Men militärerna har inte samma befogenheter som poliser.
– Försvarsmakten får inte använda tvång och våld mot enskilda, säger Marika Ericson från Försvarshögskolan.
Efter ännu ett blodigt dygn med tre dödsoffer höll statsminister Ulf Kristersson ett tal till nationen på torsdagskvällen.
– Nu drabbas allt fler barn och helt oskyldiga människor av det grova våldet. Jag kan inte nog understryka hur allvarligt läget är. Sverige har aldrig förr sett något liknande. Inget annat land i Europa ser något liknande, säger han.
På grund av det allvarliga läget vill regeringen nu ”sätta in alla resurser som krävs”. Därför har Kristersson kallat till ett möte med rikspolischef Anders Thornberg och överbefälhavaren Micael Bydén på fredag.
– För att se hur Försvarsmakten kan hjälpa polisen i arbetet mot de kriminella gängen, säger Kristersson.
Men vad innebär det? Och vad har Försvarsmakten för befogenheter när det kommer till att bekämpa gängvåldet?
I nuläget vet man inte vad regeringen har tänkt med förslaget eller hoppas komma fram till under mötet.
Marika Ericson, chef på centrum för operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan, säger att det finns ett antal lagar och förordningar som används när Försvarsmakten ska stödja polisen.
I nuläget kan Försvarsmakten till exempel hjälpa till med transporter och helikoptertransporter. Försvarsmakten för däremot inte ge stöd i situationer där det finns en risk att de måste använda våld eller tvång mot enskilda personer.
Däremot får militär personal göra det om det handlar om terroristbekämpning.
Om regeringen vill att Försvarsmakten även ska kunna ingripa, och använda våld eller tvång i samband exempelvis gripanden, kan de komma att behöva göra en lagändring – och klassa gängvåldet som terror, förklarar Marika Ericson.
Vad har Försvarsmakten för befogenheter?
–I de flesta fall inga befogenheter i grunden. Rätten att agera i nödvärn gäller oss alla, men det är inte en grund för agerande utan endast en grund för ansvarsfrihet. I just lagen om stöd vid terrorismbekämpning ges, som beskrivs ovan, ett mandat till Försvarsmaktens personal som stödjer Polismyndigheten att använda våld och tvång mot enskilda, säger Marika Ericson.
Hon säger också att Försvarsmaktens personal ska ha rätt typ av utbildning för att få använda det tvångsmandat, eller det våld som krävs, som poliser kan när det kommer till exempelvis gripanden.
– Enklaste sättet att förstå skillnaden är kanske att säga att Försvarsmaktens personal normalt tränas för att agera under krig och när krigets lagar är tillämpliga. Det innebär en status-baserad rätt att använda våld. De ska definiera vem/vad som utgör ett militärt mål och har rätt att agera med våld mot den eller det. Polisen har istället en hotbaserad rätt att använda våld, det vill säga att våldet är sista utvägen vid ingripanden mot specifika personer, säger Marika Ericson.
Kommer militärer gå runt på våra gator?
– Det tror jag inte är särskilt troligt med tanke på den generellt strikta syn vi har på skiljelinjen i uppgifter mellan polis och militär. Men, vi får väl se vad för specifikt stöd som myndigheterna diskuterar och som regeringen eventuellt väljer att gå vidare med efter imorgon, säger Marika Ericson.
Vidare säger hon att regeringen kan komma att behöva ändra i lagar för att få igenom sitt förslag – beroende på vad förslaget är.
– Om man vill ge Försvarsmakten en rätt att stödja Polismyndigheten i andra fall än vid terrorismbekämpning med ett mandat som inbegriper våldsanvändning är min bedömning att lagändringar krävs. Det finns också andra delar som kan kräva ändringar i lag eller förordning rörande till exempel bevakning av objekt som inte tillhör Försvarsmakten.
