”Man har kommit en bit på vägen”

Uppdaterad 2011-03-09 | Publicerad 2007-10-19

Professor i statsvetenskap om EU-fördraget

Natten till fredagen kom EU-länderna överens om ett fördrag, en ny regelbok, för unionen.

– Nu har man kommit ett steg på vägen för att lösa en del av problematiken och hitta ett nytt spår för EU:s utveckling, säger Rutger Lindahl som är professor i statsvetenskap vid Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet.

På luciadagen ska fördraget undertecknas i Lissabon och enligt planerna ska det nya fördraget börjar gälla den 1 januari 2009.

– Det här har naturligtvis varit ett trauma för EU och nu har kommit ännu en bit närmare en lösning. Det som hände med det förra förslaget det var ju någonting som gick ganska djupt. Mycket av det fördjupningsförslag som man hade i det konstitutionella fördraget har man fått backa i den en del avseenden men mycket finns dock ändå kvar, men delvis på ett nytt spår. Man har tagit bort ideerna om ett EU:s ”förenta stater".

Det var 2005 som det förra fördraget röstades ned av medborgarna i Frankrike och Nederländerna.

Vad reagerade man på i det förra fördjupningsförslaget?

– Det var många olika skäl. Vissa kunde tänka sig ett EU som var ett "Europas förenta staterna", men kanske inte just som i det förslaget. Andra kunde absolut inte tänka sig en europeisk federation. De såg den sammanslagna unionen som ett steg på en sluttande plan.

Tydlig regelbok

Enligt Rutger Lindahl innebär vissa av punkterna i förslaget inte någon större förändring för medlemsländerna, utan där handlar det mer om att förtydliga arbetet så att alla förstår vilka regler som gäller.

– Detta är delvis ett nytt avstamp. Men det handlar också om att etablera praxis. Många av de här paragraferna handlar ju egentligen om att markera i ett fördrag sådant som redan har använts. Nu sätter man det på pränt.

Varför är det viktigt att sätta det på pränt?

– Det är viktigt eftersom det är styrmedlen för samarbetet. Det måste vara genomskinligt. Man brukar tala om "transparens" och då måste reglerna vara tydliga. Reglerna måste också vara läsbara och begripliga för de människor som berörs av dem. Den ambitionen har man försökt fullfölja här, även om man kanske inte lyckats helt och hållet. Men det är mer lättläst än det föregående.

Varför är det viktigt att vi alla förstår vad den här frågan handlar om?

– Det är viktigt eftersom det är grunden för att man ska kunna utkräva ansvar av dem som fattar besluten. Om du inte kan regelboken i exempelvis fotboll och hockey så kan du sitta på läktaren och ha massor av åsikter om spelet och domaren. Men om du inte känner till reglerna så blir det inte särskilt meningsfullt att engagera sig. Det är viktigt att detta blir diskuterat!

Krav på folkomröstning

Redan tidigare har röster höjts på krav om en folkomröstning om det nya fördraget. Och på fredagen krävde bland annat Ulf Holm, riksdagsman för miljöpartiet och ordinarie ledamot i EU-nämnden, att medborgarna skulle få göra sin röst hörd i frågan.

Är det bra med en folkomröstning?

– Det är formellt sett enligt min mening inte en sådan fråga som behöver lösas genom en folkomröstning. En folkomröstning är en rent politisk fråga och det måste de politiska partierna och de ansvariga i riksdagen komma fram till ett beslut om. Om de sedan tar intryck av opinionsröstningsresultat eller namninsamlingar så är det också en politisk bedömning. Det är ett besvärligt läge eftersom Sverige är en representativ demokrati och folkomröstningar endast är rådgivande.

Men skulle inte en folkomröstning leda till att flera satte sig in i frågan i alla fall?

– Absolut, vi har flera exempel att folkomröstningskampanjer har engagerat människor, senast var det i emu-omröstningen där det ju var helt klart.

Skapa engagemang

Rutger Lindahl är kritisk till de politiska partiernas och organisationernas misslyckande i att engagera människor i viktiga politiska frågor.

– Jag tycker att de politiska partierna och organisationerna skulle kunna åstadkomma det samhällsengagemanget om de verkligen ville, utan en folkomröstning. Ville de skulle vi kunna ha en livfull debatt i Sverige. Det verkar som om de politiska partierna först när de ställs inför folkomröstning som ett faktum tänker "okej, då kör vi hundra procent". Om de körde hundra procent lite mer ofta så kanske det inte skulle bli behov av att alltmer ofta anordna folkomröstning.

Samtidigt menar han att det också ligger på var och ens ansvar att själv söka information och bilda sig en uppfattning i olika frågor.

– Ibland verkar den svenska uppfattningen vara "man har inte informerat mig tillräckligt". Man kräver att bli informerad av politiker eller journalister. Jag önskar att det fanns en större beredskap att söka upp information och själv skaffa sig underlaget också.

ANNONS