Beskedet: Svårt att avgöra om någon är barn eller vuxen

Malin Nilsson

Efter hård kritik mot åldersbedömningarna av asylsökande ungdomar gav regeringen Socialstyrelsen uppdraget att fastställa huruvida metoden är tillförlitlig eller inte.

I dag presenterar Socialstyrelsen sitt resultat.

Efter kritik mot åldersbedömningarna fick Socialstyrelsen ett uppdrag om att studera om metoden med magnetkamera för att avgöra ålder är tillförlitlig eller inte.

I dag presenterar Socialstyrelsen sitt resultat.

I studien deltog 938 friska ungdomar i åldern 14-21,5 år, alla födda i Sverige och folkbokförda i Stockholm och Blekinge. Studien inleddes i september och avslutades 10 april i år.

Studieteamen vid Karolinska institut och Blekinges tekniska högskola har testat en del av Rättsmedicinalverkets metoder, i detta fall har man med magnetröntgen studerat fem olika tillväxtzoner. Det handlar främst om huruvida tillväxtzonerna är öppna eller slutna som berättar om benens mognad.

Svårt att bedöma ungdomar i 18-års åldern

Resultatet från studierna visar att magnetkameraundersökning kan vara en del av en åldersbedömning, med väldigt stor säkerhet om en flicka är över 14 år och en pojke är över 15 år, liksom under 18 respektive 19 år.

Ju närmre man kommer 18-års åldern blir det däremot svårare att bedöma ålder, alltså huruvida någon är ett barn eller vuxen, och särskilt flickor är svårbedömda eftersom de mognar tidigare.

– Osäkerheten i bedömningen är störst bland flickor 15–17 år och för pojkar i åldern 17 till 18, säger Johan Sanmartin Berglund, professor vid Blekinge Tekniska Högskola.

– Det finns i dag ingen medicinsk metod som med hundraprocentig säkerhet kan fastställa en persons ålder. Men den nya studien bekräftar att magnetkameraundersökning är en användbar metod för åldersbedömning, framför allt för pojkar. Den som ska använda metoden måste ta hänsyn till att målgruppen i studien kan skilja sig från en tänkt användarmålgrupp, säger Lars-Torsten Larsson, avdelningschef på Socialstyrelsen.

Kommer fortsätta med åldersbedömningar

Migrationsverket ser positivt på studien och välkomnar fördjupad kunskap på området.

– I dagsläget ändrar det inte hur vi arbetar med åldersbedömningar, men vi följer naturligtvis noga hur Rättsmedicinalverket hanterar frågan on metoder, säger Sophia Öhvall Lindberg, presskommunikatör på Migrationsverket, till Aftonbladet.

I den offentliga debatten har myndigheten mött hård kritik för åldersbedömningarna. Hur ser ni på metoden nu?

– Det studien påtalar är ju det vi också har konstaterat - att det är svårare att bedöma ålder ju närmare 18-årsgränsen man är och det Migrationsverket gör är att bedöma om någon är över eller under 18 år. Vi sätter aldrig någon kronologisk ålder, för det går inte, och det påtalar även studien.

Det är upp till den asylsökande att själv göra sin identitet sannolik. I bedömningen vägs in uppgifter som har lämnats in till Migrationsverket, men även åldern anses vara en del av identiteten.

– Vi kommer fortsätta med att erbjuda medicinska åldersbedömningar när man inte har lyckats göra sin ålder sannolik, säger Sophia Öhvall Lindberg.