Forskarna varnade Max om risken för hunger – för sju år sedan

Staffan Lindberg

Redan 2017 nåddes hamburgerkedjan Max av de första varningssignalerna om trädprojektet i Uganda.

På ett kontor i Stockholm slog två forskare larm om pengar som inte nådde fram, träd som höggs ner – och risken för hunger.

– Vi fick känslan att de inte tog våra uppgifter på allvar eller var intresserade av att gå till botten med dem, säger Elina Andersson, doktor i hållbarhet vid Lunds universitet.

I flera artiklar har Aftonbladet avslöjat verkligheten bakom snabbmatskedjan Max Burgers klimatkompensation. Den ugandiska organisationen Ecotrust har förmått fattiga bönder att plantera träd på sin åkermark med hunger som följd.

Max — som den senaste veckan avböjt intervjuer om avslöjandet – har i sociala medier kallat uppgifterna för ”nya”.

Även Max svenska partner Zeromission, som fungerar som mellanhand mellan Ecotrust och Max, uppgav till en början att företaget inte fått ”några som helst signaler” på missförhållanden i projektet, men backade kort därefter från sina egna ord och medgav att de tagit del av en kritisk rapport från Global Forest Coalition i november 2022.

– De indikationer som vi har fått är den här rapporten, sa företagets vd.

Men både Max och Zeromission blev varnade för riskerna med planteringen långt tidigare – vid ett möte på Zeromissions kontor i Stockholm 2017.

Vid mötet, där bland annat Max hållbarhetschef Kaj Török deltog – redogjorde de båda hållbarhetsforskarna vid Lunds universitet, Elina Andersson och Wim Carton, för sin studie ”Sälja luft?” om Ecotrusts projekt i Uganda och om vad som mött dem på plats.

Inga kontroller

Bland annat framförde forskarna att reglerna som skulle säkerställa att trädplanteringen inte riskerade böndernas matförsörjning inte efterföljdes på plats.

– Varje bonde ska ha en godkänd plan innan trädplantering påbörjas, bland annat för att förhindra att detta sker. Men ingen av deltagarna kunde vittna om en sådan plan, säger doktor Elina Andersson.

Lokala samordnare för projektet uppgav också för forskarna att villkoret att ha minst fyra hektar mark i praktiken inte kontrollerats.

– Vi kände en oro att det här kunde leda till att fattiga småbönder riskerar att låsas fast i en typ av markanvändning som i värsta fall kan innebära långsiktigt negativa effekter på deras livssituation. Detta framförde vi också.

helskärm

”Färdig tur”

Anderssons och Cartons studie bygger på intervjuer med bönder i projektet, i Mitooma, en annan del av Uganda än den Aftonbladet besökte.

Till en början besökte forskarna de lantbrukare som Ecotrust hänvisat dem till. Men ganska snart upplevde de problem.

– Vi fick mest en sida av historien, de som kommit in tidigt i projektet och som det gått bra för. Det kändes som om det fanns en färdig tur som de tog oss på. Ecotrust ville också att vi skulle ge ersättning till de här bönderna, vilket vi forskare inte har möjlighet till av etiska skäl, säger Andersson.

Hon och Carton började möta bönder på egen hand. Och nu ändrade historierna karaktär. Kritiken mot projektet växte. Framför allt handlade det om betalningar som försenats eller inte kommit fram alls.

– Det väckte stor frustration och gav upphov till mycket ryktesspridning. Många talade om korruption, men det var inget vi kunde bekräfta. Att få tag på Ecotrusts ansvariga var svårt och vi fick aldrig något tydligt svar på varför betalningarna uteblev, säger Andersson.

helskärm

Högg ner träd

Vissa deltagare var fortfarande nöjda med sina träd. Andra hade börjat hugga ner dem – eller planerade att göra det.

Under mötet med Max och Zeromission redogjorde forskarna för en rad konkreta oklarheter och missförhållanden:

• Eukalyptusträd, som inte ingår i projektet, huggs ner för att ge plats för ”projektträd”, vilket gör att klimatnyttan kan ifrågasättas.
• Två tredjedelar av deltagarna uppger att de inte förstår hur projektet fungerar och ännu fler vet inte hur stor ersättning de har rätt till. Kontrakten är inte på det lokala språket. Några skäl till varför pengarna inte betalas ut kommuniceras inte.
• Bönderna får ta kostnaderna och riskerna för bränder, torka och angrepp av skadedjur trots att de saknar försäkringar för detta.
• Stödet för hur träden ska planteras och skötas brister, något som bland annat gör att plantor sätts för tätt.
• Även om projektet påstås främja lokal utveckling finns det inga mätbara mål som kan visa om detta uppnås.

helskärm

Svalt intresse

Under mötet i Stockholm ifrågasatte Max och Zeromission urvalet av de 56 bönderna, berättar Elina Andersson. Utöver det upplevde hon intresset från hamburgerkedjan och dess partner som ljumt.

– Vi hade själva tagit initiativ till mötet eftersom vi tyckte att det var viktigt att dela insikter. Men vi fick känslan att Max och Zeromission inte tog våra uppgifter på allvar eller var intresserade av att gå till botten med dem, säger Elina Andersson.

Aftonbladet har sökt Max för en kommentar. Snabbmatskedjan har tidigare kommenterat granskningen här.

Zeromission uppger att företaget, tvärtemot forskarnas bild, tog kritiken på ”största allvar”. Kommunikationsansvariga Henrik Hydén uppger att Zeromission efter mötet kontaktade såväl Ecotrust som Plan Vivo, som certifierat projektet, för att ställa frågor om kritiken och gå igenom dokumentation. Även en annan forskare som besökt området kontaktades.

”Inget att dölja”

Svaren lugnade företaget, enligt Hydén.

”De utmaningar som fanns var dokumenterade och hanterades och projektet utvecklas ständigt för att förbättras. Ecotrust hade inget att dölja, det var helt transparent”, skriver han.

Under en tredjepartgranskning av projektet 2019 ska företaget även sett till att Anderssons och Cartons kritik granskades.

”Resultatet visade att projektet levde upp till Plan Vivos kriterier”, skriver Hydén.