Zeromission backar från sina egna ord – har fått indikationer på missförhållanden

Staffan Lindberg

Företaget Zeromission – som säljer kolkrediter till Max – slår först fast att de inte fått några signaler om missförhållanden i trädplanteringsprojektet i Uganda.

Mindre än ett dygn senare backar vd Henrik Juhlin från företagets eget uttalande.

– Det stämmer inte. Vi har fått indikationer, säger han.

I granskning har Aftonbladet avslöjat verkligheten bakom snabbmatskedjan Max klimatkompensation. Bönder har lockats att plantera träd på sin åkermark i Uganda, med hunger som följd. Nu huggs klimatträden ner och förvandlas till kol.

Det svenska företaget Zeromission fungerar som mellanhand som säljer kolkrediter från projektet till Max och en rad andra, mindre svenska kunder.

Inför publicering utlovas Aftonbladet en intervju med Zeromission, som företaget sedan avbokar med kort varsel. I stället väljer man att svara med en längre, skriftlig kommentar och efterföljande mejlväxling.

På fredagsmorgonen låter företagets vd Henrik Juhlin sig intervjuas i TV4:s Nyhetsmorgon. Aftonbladet utlovas än en gång en egen intervju, efter sändning.

När Zeromissions högste chef kommer ut ur studion är han först fåordig.

– Vi har inte så mycket mer att säga än vad som sas i programmet. Vi ska granska det här, säger Henrik Juhlin.

Men funkar det om vi ändå pratar några minuter här?

– Nej.

Men du lovade oss just en intervju efter TV4:s sändning.

– Ja, men mitt svar är egentligen att vi måste titta på det här. Vi har inga nya uppgifter, säger Zeromissions vd.

Redan i november 2022 slog organisationen Global Forest Coalition larm om tillståndet i två av projektets distrikt. Slutsatsen är att projektet har misslyckats med att nå sina mål om fattigdomsbekämpning och att tillgången till mat i stället kraftigt förvärrats.

I ett mejl till oss i går skriver ”ni inte har fått några som helst signaler” på missförhållanden i projektet och att ni annars skulle ha agerat direkt. Stämmer det?

– Nej, det stämmer inte. De indikationer som vi har fått är den här rapporten.

Backar ni från ert eget mail?

– Vi har fått indikationer. Men inte alls så allvarliga som det du har.

helskärm

Inte besökt området

Vilka indikationer fick ni då i den rapporten som du nu refererar till?

– Att det är avvikelser kring utbetalningar, och det vet vi har varit ett problem.

Men den här rapporten, baserad på över hundra intervjuer, beskriver ju också att projektet har lett till att människor inte har något att äta. Tog ni del av rapporten?

– Vi tog del av rapporten, ja.

Och exakt vilka åtgärder har ni vidtagit under de ett och ett halvt år som gått?

– Vi har gjort egna besök på plats. Vi har en bra relation med projektet där de transparent redovisar och dokumenterar alla utbetalningar som görs och alla avvikelser som sker, säger Henrik Juhlin.

Har ni varit i de här två berörda distrikten sedan rapporten kom i november 2022?

– Inte i de områdena. Men vi har varit där tidigare.

”Det är olagligt”

Vad var skälet att ni inte besökt de områdena, sett till de brister som beskrivs i rapporten?

– Det är andra oberoende externa parter som har varit och granskat projektet
i de här områdena och som inte har kunnat bekräfta det som du har hittat.

I ett mejl till oss i går skriver ni också att det inte är sannolikt att flickor skulle tagits ur skolan som en följd av den försämrade ekonomiska situationen för de bönder som gått med i ert projekt. Tror ni inte på bönderna som berättar det här?

– Skolan är gratis i Uganda i de här områdena. Så att om de tar ut sina barn i skolan så har det ingenting med den ekonomiska situationen att göra.

Nya uppgifter

Enligt Unicef når bara åtta procent av barnen i fattiga familjer i Uganda motsvarande gymnasium och skälet är att föräldrarna inte har råd att ha dem kvar.

– Det här är nya uppgifter som jag inte kan kommentera på.

Ni skriver också i mejl till oss att ni inte tror på vittnesmålen från de bönder som gift bort minderåriga döttrar för att ha råd med mat.

– Vi har aldrig sett det här ifrån våra projektdeltagare tidigare. Det är ny information för oss som vi däremot tar på absolut största allvar, för det är fruktansvärt.

Men varför har ni skrivit att ni inte tror på uppgifterna från bönderna när problemet är både utbrett och dokumenterat?

– I vårt projekt har det inte påträffats det tidigare.

Har ni någonsin besökt det här projektet på egen hand utan att komma med Ecotrust, som driver projektet?

– Det har vi gjort, ja, vi har varit i de här områdena själva.

helskärm

Öppen för att dra sig ur

Har ni besökt dem oberoende av Ecotrust?

– Jag själv har inte gjort det, nej. Men vi som företag har det. Vi reste runt och träffade småbrukare och etablerade lokala kontakter själva. Det här var före pandemin.

Vad kommer ni att göra konkret nu?

– Vi tar de här påståendena igen på väldigt stort allvar så vi kommer i samarbete med projektorganisationen på plats och andra lokala organisationer att säkerställa att det här inte får ske. Vi har en helt annan bild av projektet och sedan behöver vi omvärdera den och se om det kan finnas belägg för att antingen dra oss ur eller om det går att åtgärda de här problemen som finns, säger Zeromissions vd Henrik Juhlin.

Aftonbladet har under flera dagar sökt Max för en intervju om granskningen. Snabbmatskedjan har svarat med en skriftlig kommentar, där man uppger att man ser allvarligt på uppgifterna och att dessa nu ska utredas.

Läs Max tidigare svar här. Efter intervjun med Zeromission på lördagsförmiddagen söker Aftonbladet Max på nytt.