Låt min väns dotter bli den sista flickan som blivit sexuellt ofredad på förskolan
En barndomsvän hörde av sig.
Förtvivlad. Arg. Ledsen.
Hans fyra år gamla dotter hade blivit sexuellt ofredad på förskolan – av ett annat barn.
Hur gör vi nu?, undrade han.
Förskolan hade förvisso startat en utredning, ja, flickan hade skador på kroppen och händelsen polisanmäldes.
Sedan hände ingenting. Alls.
För det hade ju handlat om två barn.
En flicka och en pojke. Två fyraåringar.
Som i så många liknande fall uppstod bara en kompakt tystnad när föräldrarna sökte svar. Varken DO, skolverket eller BUP kunde svara på föräldrarnas frågor, som egentligen kan kokas ner till två: VARFÖR?
Och: Hur kunde det ske?
Ja, hur kunde det?
Och varför är det så tyst?
Jo, för vi lär oss tidigt hur ordningen ser ut.
Små flickor som vågar viska hör vuxna säga: "Jamen, det där är inget att bry sig om, du vet ju hur pojkar är".
Så små flickor tystnar.
Det som sker hörs inte. Syns inte.
Pojkar lär sig också hur ordningen ser ut.
En fyraårig pojke som skadar en fyraårig flicka sexuellt gör det för att han har lärt sig att pojkar kan.
För det händer ju inget och flickor är ju så tysta.
Och sedan vill två föräldrar plötsligt prata.
Men vem ska svara?
Ingen kan. Alla skruvar på sig.
Där och då har det redan börjat.
Pojkens väg in i en destruktiv machokultur. Och flickas väg in i skam och skuld. Flickor tänker som de blivit lärda: Att det var nog inte så farligt.
Pojkar tänker som de blivit lärda: Jag kan, för jag är kille.
Och sedan smittar vi nästa generation med samma uppfattning. Och om vi vägrar - finns alltid någon annan som ser till att ordningen återställs.
En lärare i skolan, en kurator, en fotbollstränare.
"Du vet ju hur pojkar är"
"Han är säkert bara kär i dig"
Världen är full av iordningsställare.
En man jag intervjuade sa:
– På rasterna i skolan brukade vi killar dra in tjejerna på toan, släcka lampan och tafsa. Men lärarna brydde sig inte. Om vi däremot slogs med varandra åkte vi direkt in till rektorn.
Så frågan är – ska det få fortsatta?
Ska nästa generation flickor också behöva tro att dom bara finns till för den manliga blicken?
Och ska nästa generation pojkar också behöva tro att det är okej att tafsa?
Eller är det nu vi börjar, med #metoo?
Är det nu vi räddar alla fyraåriga pojkar från att tro att det är okej att ofreda flickor?
Har vi nu sett den sista fyraåriga flicka åka till akuten med sexuella skador?
Jag hoppas det.
Jag hoppas verkligen att vi klarar av att stoppa smittan.
För våra barn och barnbarns skull.