Kristersson: Vi har många tekniskt avancerade system
Publicerad 2023-07-11
VILNIUS. Det var en förlösande kväll, där statsminister Ulf Kristersson möttes av spontana applåder på sitt hotell i Vilnius.
Men han vägrar korka upp champagnen – än.
– Ytterst ska parlamenten bestämma sig. Det tänker jag inte inteckna i förväg, säger han till Aftonbladet i Vilnius.
För en sekund spricker den allvarsamma politikermasken.
Ulf Kristersson skrattar hjärtligt.
Det är det där med applåderna, som ryktades ha utbrutit spontant när Ulf Kristersson anlände till sitt hotell i Vilnius i går kväll.
– Jo, ja, det fick jag. Jag fick applåder. Jag tar gärna emot applåder, men det var verkligen ett väldigt gemensamt arbete. Det är många som har jobbat hårt under lång tid med detta, säger han.
Orsaken var förstås överenskommelsen som han undertecknade tillsammans med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg och Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan, som ska bana väg för Sveriges medlemskap i Nato.
– Det var ett väldigt stort steg. Vi som har slitit med den här frågan dag och natt under lång tid – och jag tänker allra mest på dem som i många, många år stått upp för tanken på Sverige i Nato och som då mötte ganska lite uppskattning – de fick verkligen rätt. Eller vi ska jag säga, för jag tillhör dem. Så jag tyckte det var en applåd som går fram till många människor.
Du lät lite återhållsamt glad igår. Hur är känslan idag?
– Jag tycker man ska vara återhållsamt glad. Det var ett stort steg, absolut, ett väldigt avgörande steg. Vi har skakat hand, Sverige, Turkiet och Nato, det var otroligt viktigt. Men det är klart att själva ratificeringarna fortfarande återstår, och alla vi som är eller har varit i olika parlament vet att ytterst är det parlamenten som bestämmer. Det har jag stor respekt för.
Ser du någon risk för att processen kan gå i baklås igen?
– Det är absolut ingenting som jag tror eller spekulerar i, men ytterst ska parlamenten bestämma sig. Det tänker jag inte inteckna i förväg. Jag tycker att det ser väldigt bra ut, vi hade bra samtal igår, väldigt konstruktiva samtal. Det har varit en lång resa. Sverige har gjort det vi skulle göra för att möta de krav som ställts på oss och som vi accepterat, och vi har levt upp till dem med god marginal.
– Hela Nato-systemet har varit väldigt hjälpsamt, och många Nato-allierade har gjort sitt, så jag tycker det har varit ett fint samspel för att nå fram till den punkt vi är idag.
Ja, vilken roll har USA och Joe Biden spelat i det här? Det har varit mycket spekulationer om F-16-plan och så vidare, vilken är din bild?
– Att USA är viktigt för Nato råder ingen som helst tvekan om, och att Sverige har ett mycket gott samarbete med USA under den här processen, det märkte jag förra veckan i Vita huset också. Vi har en väldigt stabil och nära allierad i USA, det är klart att det varit viktigt.
– Sen finns det säkert bilaterala frågor mellan USA och Turkiet som kan spela roll, men jag tycker att det har varit ett samspel mellan olika länder.
Vilken typ av medlem kommer Sverige att bli i Nato?
– Vi har sökt medlemskap i Nato för att vi vill ha gemensamt skydd, det ska vi vara ärliga med. Men jag tycker vi också ska understryka att vi går med i Nato för att ge skydd också. ”Security provider”, som det så elegant heter på engelska. Vi tar alltså med oss kapaciteter, militära förmågor in i Nato som är viktiga. Det är inte minst därför som våra baltiska vänner, Finland och många andra tycker att det är viktigt att Sverige i Nato , för deras skull. Så jag tror inte vi ska vara buskablyga. Vi har med oss ett starkt flygvapen, förmågor på vatten och under vatten, vi har väldigt många tekniskt avancerade system som passar bra in i Natos försvar.
Vid mötena i Vilnius under tisdag och onsdag kommer Sverige att sitta med vid bordet – men utan beslutsrätt.
Natoländernas ledare väntas bland annat diskutera och besluta om nya regionala försvarsplaner.
– Det här är en process som pågår under ganska lång tid, så vi kommer ha väldigt intensiva diskussioner så fort vi är fullvärdiga medlemmar om exakt hur Sverige ska passa in som pusselbit i det här ganska stora spelet. Där är vi inte framme än.
Svaret bygger dels på geografins krav, dels på Sveriges kompentenser, menar Ulf Kristersson.
– Sen beror det också på var Nato uppfattar att vi gör störst nytta någonstans.
Det som varit uppe för diskussion är bland annat svensk flygbevakning av de baltiska staterna, eller någon typ av svenskt ledarskap på och under Östersjön.
Markstridsförband utanför Sveriges gränser, framgrupperade eller på annat sätt under Nato-kommando, kan det bli aktuellt?
– Alla de här sakerna är saker vi kommer diskutera. Vi har sagt att vi är med fullt ut i Nato, det man brukar kalla 360-gradersperspektivet. Vi är med fullt ut, och vi är beredda att delta i alla de olika processer som Nato har. Jag kommer inte utesluta någonting.
