Jakt i natt på spökslottet

Staffan Lindberg

Ny undersökning: Var tredje tror på ockulta fenomen

Danskarna tror på spöken.

Och vi svenskar är inte bättre.

Aftonbladet gav sig ut på jakt efter det ockulta.

Klockan tolv i går kväll. Långfredag och fullmåne. Vi beger oss till Spökslottet, en 1700-tals herrgård mitt i Stockholm med ett rysligt rykte.

En plats där speglar krossas om nätterna. Där liken ska sitta inmurade i väggarna. Och där djävulsdyrkarna samlas för mörka seanser.

Borde bo här

Här, om någonstans, borde det finnas spöken.

Var tredje vuxen dansk tror på övernaturliga fenomen, enligt en ny undersökning.

Sverige avviker inte, menar Sven Ove Hansson, professor i filosofi på Kungliga Tekniska Högskolan.

– Sannolikt är andelen ungefär lika stor här.

De senaste tiden har tron på vissa övernaturliga fenomen, som att man kan få kontakt med döda, vuxit sig starkare.

Kan vara farligt

Men att lita på det ockulta kan vara farligt, menar Sven Ove Hansson, som också är engagerad i Vetenskap och Folkbildning, en förening som bekämpar skrock och hokus pokus.

– Det är inte genom att titta i kristallkulan som vi upptäckte klimatförändringen. Och det är inte genom att gå med slagruta som vi löser världssvälten, säger han.

Ett flåsande

Vi blickar in genom de stora, mörka fönstren, ett efter ett. Plötsligt, bakom en slöjlik gardin: en likvit kvinnokropp.

– Vita frun, tänker vi.

Stunden senare hörs någon komma flåsande bakifrån. En skälvande sekund går – och vi kan pusta ut.

Den vita frun är en staty. Och flåsmannen en hund i koppel.

Vi går tillbaka.

Skelettet från en byggkran glänser i fullmånen. Gatorna ligger öde, döda.