’Jag vet bara en sak – Sarkozy måste bort’

Wolfgang Hansson

PARIS. Trots bra utbildning och flera års arbetslivserfarenhet har Elise Brown varit utan jobb sedan årsskiftet.

Liksom många andra ungdomar arbetar hon i stället gratis.

– Jag vet bara en sak och det är att Sarkozy måste bort, säger hon.

Inget hos Elise lever upp till schablonbilden av en typisk ­arbetslös ungdom.

Det finns ingenting av hopplöshet över henne. Hon är chic, smart och optimistisk.

Men jobb har hon inte.

Före krisen jobbade Elise med modeevenemang och allt rullade på som det skulle. Men när lågkonjunkturen slog till köptes hennes företag upp av en konkurrent. Elise fick sparken.

Nu väntar hon på att få träffa sin arbetsförmedlare. Bredvid henne i väntrummet sitter en invandrarkille och bläddrar pliktskyldigt i en platsjournal.

Elise har blivit erbjuden andra jobb, men med sämre lön än de 1 400 euro i månaden som hon får i arbetslöshetsersättning. Redan det är precis på gränsen till att hon klarar utgifterna till mat och hyra.

– Egentligen funkar det bara tack vare att min pojkvän har jobb. Lönerna är inte ­anpassade till de höga levnads­omkostnaderna i Paris.

Ingen panik – ännu

Ändå är Elise inte panik­slagen.

– Än så länge är jag inte ­orolig, även om jag inte räknar med att få något nytt jobb ­förrän efter sommaren. Jag får pengar från a-kassan i två år.

För många ungdomar blir lösningen att jobba gratis som praktikant på något företag för att förbättra sitt cv. I Frankrike jobbar praktikanter utan lön i tre månader. Därefter väljer många företag att sparka praktikanten, för att strax därefter anställa denne igen för en ny tremånaders gratisperiod.

Elise jobbar utan lön för att skaffa sig mer erfarenhet, men också för att ha någonting att göra på dagarna.

– Jag får ju ändå min a-kassa.

Hon rycker på axlarna som om det vore den mest natur­liga sak i världen.

Inget jobb nu heller

Arbetsförmedlaren har ­inget jobb att erbjuda den här gången heller. I stället sätter vi oss på ett kafé i närheten. Gatorna glänser fortfarande av fukt ­efter eftermiddagens hällregn. Elise beställer in en kopp hett te.

– Senaste åren har det blivit mycket tuffare för unga människor att få jobb, berättar hon. Jag har varit arbetslös tidigare men bara korta perioder.

Inget förtroende för någon

Hon tror inte att läget kommer att bli bättre, oavsett vem som vinner söndagens presidentval. Hon har inte förtroende för någon av kandidaterna.

– Jag vet bara en sak och det är att Sarkozy måste bort.

Hon skrattar rått och värmer händerna runt tekoppen.

– Sarkozy är en man som tillåter sig allt. Han saknar helt moraliska spärrar. Hur kan man bjuda in Gaddafi­ till Frankrike? Sen pratar han om att vi måste börja köpa franskt, men ­låter ändå ­armén skaffa uniformer från Kina för att det är billigare.

Hon berättar hur Sarkozy sparkade alla höga medie­chefer när han tillträdde för fem år sedan och i stället tillsatte lojala vänner. Han har ­infört en ”mediediktatur” där få på allvar vågar kritisera ­honom.

– Just nu går filmen ”De nya vakthundarna”, som beskriver det här, på biograferna. Men den visas bara på tre små, alternativa salonger. Sarkozy har lyckats porta den från de stora biograferna.

I grund och botten är Elise ­inte så intresserad av politik, men det råder ingen tvekan om att hon tänker utnyttja sin rösträtt.

– Oh ja. Men ända fram tills jag står i vallokalen kommer jag inte att ha en aning om vem jag ska rösta på. Bara att det inte blir ­Sarkozy.

Här är de frågor som avgör valet i Frankrike

EKONOMIN

Under Sarkozys styre har Frankrike förlorat 350 000 ­industrijobb. Under den senaste skuld­krisen fick landet sitt kreditbetyg sänkt och ­ekonomin är nu i starkt behov av reformer.

ARBETSLÖSHETEN

Frankrike har en rekordhög arbetslöshet på strax över tio procent. Ungdomsarbets­­lös­heten är dubbelt såg hög.

PENSIONER

Sarkozy har höjt pensionsåldern från 60 till 62 år. Hollande vill sänka tillbaka den till 60.

UTBILDNING

Det franska utbildnings­systemet är ett av Europas mest ojäm­lika. De rika går till ett antal väl­ansedda elitskolor. Övriga får hålla till godo med ofta medel­måttiga skolor.

INVANDRINGEN

Frankrike tar varje år emot 180 000 invandrare. Många fransmän tycker att det är på tok för mycket. Landet har infört slöjförbud i skolorna och burkaförbud på allmänna platser.

EU

Majoriteten fransmän gillar både EU och euron, men allt fler på höger- och vänster­kanten vill att Frankrike­ ska lämna unionen. Man vill att fransmännen ska få bestämma mer själva och är rädda för att ett nytt stor-­Europa ska radera ut den nationella identiteten.