Därför är det svårt att neka koranbrännare

Marc Skogelin/TT

Publicerad 2023-07-21

Polisbevakning vid den uppmärksammade koranbränningen utanför Stockholms moské, som ägde rum i slutet av juni. Koranbränningen har fördömts av hela den muslimska världen. Arkivbild.

Polisen ger inte tillstånd för att bränna heliga skrifter – det som beviljas är endast att hålla en allmän sammankomst.

Inte ens om en person uppger att den ska begå ett brott kan polisen neka tillstånd med hänvisning till det, enligt kommissarie Tomas Granlund.

Tonläget har varit högt efter att koranen upprepade gånger bränts och skändats. På torsdagen genomfördes en aktion utanför Iraks ambassad i Stockholm, där sidor ut koranen eldades. Varför tillåter polisen folk att bränna heliga skrifter? Svaret är att de inte gör det.

Polismyndigheten har inte möjlighet att neka tillstånd till en allmän sammankomst med hänvisning till vad tillståndssökaren uppger att den planerar att göra.

– Vi tittar på vad som står i ansökan så klart. Från det görs det en bedömning enligt ordningslagen. Ordningslagen hänvisar till ordning, säkerhet och trafik, så om vi på den platsen där det är ansökt kan säga att vi kommer kunna bevara ordningen, säkerheten och trafiken, då kommer ansökan att godkännas, säger Tomas Granlund, kommissarie på polisen i Stockholm.

Tar inte hänsyn

Polisen kan alltså inte på något sätt ta hänsyn till vad som planeras att göras under sammankomsten när man ska fatta beslut om tillstånd ska beviljas. Inte ens om personen som ansöker om tillstånd uttryckligen skriver att den planerar att begå ett brott kan polisen neka med hänvisning till det.

Exempelvis skulle man inte kunna neka tillstånd till en person som i ansökan uppger att den planerar att stå och heila, trots att det är rättsligt klarlagt att det är att betrakta som hets mot folkgrupp och därmed är ett brott.

– Man kan inte neka det på grund av att det är ett brott. Men man har ju ingen amnesti att begå brott bara för att man befinner sig inuti en allmän sammankomst. Så om man skriver på det viset så kommer man naturligtvis få information om att den rörelsen är betecknad som hets mot folkgrupp. Och om det under en pågående sammankomst sker ett väldigt, väldigt klart brott så kommer polisen att avbryta det brottet, säger Tomas Granlund.

Ska bokstavstolkas

TT: Men i teorin kan man inte neka med hänvisning till att det är ett planerat brott som anges i ansökan?

– Inte med det som grund. Det är det som förvaltningsrätten hänvisar till, att det är ordningsläget och trafikförordningens lagar som ska bokstavstolkas, säger Granlund.

Flera koranbränningar som ägt rum i Sverige har väckt avsky och fördömts av den muslimska världen. Huruvida koranbränning skulle kunna anses vara hets mot folkgrupp har aldrig prövats i domstol i Sverige, men åtminstone två förundersökningar pågår där den saken utreds.

Följ ämnen i artikeln