Putin stängde av gasen – då tog Tyskland ett blixtbeslut

Bygget längst ut på en flera hundra meter lång pir ser inte mycket ut för världen.
Ett antal breda, rostfärgade rör som förankrats i havsbotten. Plattformar ovanpå.
Men den här terminalen för flytande naturgas ska rädda tyskarna från att slippa frysa – när vintern kommer.

WILHELMSHAVEN, TYSKLAND Den byggs i rekordfart. Normalt tar en sådan här anläggning 5–6 år att få klar enligt energibolaget Unipers operative chef Holger Kreetz. Men genom att snabba på tillståndsprocessen och kapa ett antal byråkratiska led är förhoppningen att det ska ta mindre än tio månader.

Vi befinner oss i norra Tyskland, vid Yttre hamnen i Wilhelmshaven. På ena sidan Nordsjön, på den andra ett platt landskap med omväxlande industrier och långa sandstränder.

I slutet av december ska de första fartygen som levererar flytande naturgas, så kallad LNG, kunna lägga till vid terminalen.

Ett skäl till att det går så fort är att den tyska regeringen gett Uniper i uppdrag att bygga terminalen och dessutom drivit igenom en särskild lagstiftning som gör det möjligt.

Skälet är att 50 procent av den gas som Tyskland använder för ett år sedan kom från Ryssland. Nu har president Putin stängt av gasen nästan helt och sprängningarna av Nord Stream 1 och 2 har gjort att det inte ens i teorin går att återuppta gasleveranserna i närtid.

Detaljerna i Nord Stream-sprängningarna som gäckar forskarna

På ett år ska ett 70-tal fartyg kunna lossa sin last till ett 300 meter långt tankfartyg som då kommer att ligga närmast piren. Tankern är omgjord till en lagercentral som den tyska regeringen hyr för två miljoner kronor per dag.

Den nedkylda och kraftigt komprimerade flytande gasen omvandlas sedan till vanlig gas som via pipelines förs ner i det redan existerande tyska gasnätet.

– Bara vid den här terminalen kommer vi att kunna ersätta 20 procent av den gas som Tyskland tidigare fått från Ryssland, förklarar Kreetz. Varje fartyg som lägger till innehåller tillräckligt med gas för att förse 50 000 tyska hushåll med sin årsförbrukning.

Denna är bara en av fyra terminaler som håller på att byggas. De övriga har dock inte kommit lika långt.

Gasen kan komma från hela världen. Förbundskansler Olaf Scholz var nyligen i Förenade Arabemiraten och skrev långtidskontrakt för leverans av gas. Men LNG-fartyg från Nigeria, USA och Australien kommer också att lägga till här.

Keertz står med ryggen lutad mot relingen på ett fartyg som Uniper hyrt in för att visa media hur bygget går. Vi ligger ett 50-tal meter från byggarbetsplatsen men får inte gå iland av säkerhetsskäl.

Det är svårt att begripa att det här bygget kan betyda så mycket för Tyskland.

På håll ser vi hur arbetare i skyddsutrustning rör sig på piren bland de rostfärgade rören och andra metalldelar. Då och då lyser en svetslåga upp.

Intill ligger flera pråmar med stora lyftkranar som dock står stilla medan vi besöker platsen. Vädret är grått. Då och då kommer några regnstänk. Men Kreetz är glad att det inte blåser.

– Varje dag med kraftiga vindar innebär en dags försening av projektet, säger han och blickar oroligt mot himlen.

Fram till kriget i Ukraina startade hade Tyskland riklig tillgång på billig energi. Invasionen av Ukraina har gett en helt ny situation där Tyskland febrilt letar efter alternativ till den ryska gasen.

Annars riskerar landets industrier att stanna och det tyska välståndet hotas.
Bakom piren där terminalen byggs ser vi två stora fyrkantiga byggnader med skorstenar bredvid. Från den ena stiger tjock, vit rök mot den grå himlen.

Ett av kolkraftverken har tagits ur drift. Det andra har fått förlängd livstid för att hjälpa Tyskland att producera nödvändig el.

Egentligen var målet för Tyskland att fasa ut all kolkraft så snart som möjligt för att minska landets koldioxidutsläpp. På sikt vill man även göra sig av med naturgasen som även den bidrar till den globala uppvärmningen.

Jag frågar Holger Kreetz hur det känns att tvingas återstarta kolkraften och bygga en terminal för mer naturgas i stället för mindre.

Han tittar upp och skjuter fram hakan.

– Frustrerande. Det känns frustrerande. Krig gör att man måste fatta beslut man inte vill. Klimathotet är det stora långsiktiga hotet mot nästa generation som vi måste lösa. Men i den situation vi är i nu måste vi också se till att tyskarna inte behöver frysa i sina hem i vinter och att företagen får den energi som behövs för att driva sin produktion vidare.

Trots att terminalen är så viktig för Tyskland protesterade miljöaktivister vid piren för två månader sedan. Just för att de anser att leveranserna av LNG gör Tyskland fortsatt beroende av fossila bränslen i stället för att satsa på förnybara.

– Jag har inga problem med de som utnyttjar sin rätt att demonstrera fredligt, säger Keertz. Men en del av dem var våldsamma och slog sönder utrustning och attackerade vår personal. Det är inte acceptabelt.

Klimataspekten är extra känslig eftersom miljöpartiet är ett av tre partier som sitter i regeringen. Men ekonomiminister Robert Habeck från De gröna har sagt att klimataspekten i det här fallet får stå åt sidan för den viktigare uppgiften att förhindra president Putin att fortsätta utpressa Tyskland med sitt gasvapen.

Skulle leverera gas i ett halvt sekel – sprängdes efter elva år

Tanken är också att terminalen om några år ska kunna omvandlas så att den kan ta emot miljövänlig vätgas istället. Kritikerna fruktar dock att Tyskland med terminalbygget binder sig alltför hårt vid naturgasen.

Oliver Powalla från miljöorganisationen Bund är en av dem.

– Vi tycker det är okej att bygga LNG-terminalerna för att lösa en akut energikris men det borde sättas ett stoppdatum för hur länge importen av LNG får pågå, menar han.

Powalla har cyklat till vårt möte i centrala Berlin och håller cykelhjälmen i ena handen under intervjun.

– Tyskland bör i framtiden satsa på grön vätgas i stället för den fossila naturgasen. Men den övergången kommer inte att ske så länge det inte finns ett tryck på energibolagen att överge naturgasen.

Bund-representanten tycker kanske en aning förvånande också att det är okej att ett antal kolkraftverk återstartas trots de ökade koldioxidutsläpp det innebär.

– Vi måste göra det för att få fram tillräckligt med el, medger han motvilligt. Om det handlar om två eller tre vintrar är det okej som en nödlösning men vi backar inte på kravet att kolet måste fasas ut till 2030.

Kärnkraft vägrar dock Oliver Powalla att acceptera trots att regeringen där De gröna ingår gett klartecken till att två reaktorer ska köras vidare under vintern.

– Jag tycker det är fel. Kärnkraften tillför så lite extra energi att det är onödigt att ta de risker som en fortsatt drift innebär. Titta på vad som hände med Nord Stream. Se hur nära vi är en kärnkraftskatastrof i Zaporizjzja i Ukraina.

I stället ser han energieffektivisering och sparade som de enskilt viktigaste åtgärderna för att Tyskland ska klara sig igenom vintern.

Tyvärr pekar verkligheten i rakt motsatt riktning. Tyska privatpersoner var duktiga på att spara på el och gas i början av sommaren. Men både i augusti och september har sparandet sjunkit rejält.

– Folk har rentav ökat sin konsumtion på grund av en ovanligt kall september, konstaterar Oliver Powalla besviket. Fortsätter det så lär vi inte klara oss utan el-avbrott i vinter.

Åter till Wilhelmshaven.

Precis innan vi lämnar kajen för den korta båtresan ut till piren ligger ett stort krigsfartyg ute på redden. Jag undrar om det ligger där för att avskräcka från attacker och skydda anläggningen.

– Jag vet faktiskt inte, svarar Kreetz. Det ligger en stor flottbas i Wilhelmshaven. Kanske passerade det bara förbi på väg mot basen.
Men att säkerheten kring landets energianläggningar blivit högsta prioritet råder det ingen tvekan om.

– De förmodade terrorattackerna mot Nord Stream 1 och 2 visar hur viktigt det är att vi säkrar vår vitala infrastruktur. Inte bara gasledningarna utan också våra kraftverk. Vi måste skydda oss bättre.

Är du rädd för en attack mot den här terminalen?

– Rädsla är ingen bra känsla att förlita sig på. Men vi är försiktiga och vaksamma. Vi måste komma ihåg att det pågår ett krig i Europa och att terrorattacker kan inträffa.

I nuläget är de tyska gaslagren fyllda till omkring 90 procent. Vilket bör göra att landet klarar sig igenom vintern om den inte blir alltför sträng. Men osäkerheten kring tillgången på gas gör att priset ändå är fortsatt högt. Hur ska det exempelvis gå att fylla lagren inför nästa vinter?

På vägen tillbaka passerar vi rader av grävmaskiner som bygger ett stort dike i det gröna, platta landskapet. Det är gasledningen som ska ta LNG-gasen fram till där det går att ansluta till det tyska gasnätet. En sträcka på ett antal mil.

Synen påminner mig om bilderna som kom ut från Wuhan i Kina när pandemin bröt ut. Bilder där ett myller av grävskopor lade grunden för det omöjliga. Att bygga två helt nya sjukhus på en vecka.

Nu är Tyskland i samma situation. De måste lyckas med det omöjliga.