Halva Europa torkar
47 procent av Europas yta har stora problem med torka, enligt Europeiska kommissionen.
I 17 procent av världsdelen är läget akut.
– Det är väldigt skrämmande, säger Niclas Hjerdt, hydrolog på SMHI.
Nästan hälften av Europas yta, 47 procent, är drabbad av torka. Det visar Europeiska kommissionens observatorium för torka på en ny karta över läget i världsdelen. Samtidigt är läget akut på 17 procent av ytan.
Några av de platser som är hårdast drabbade är Storbritannien, Spanien, Frankrike och Tyskland. Även i delar av norra Sverige bedöms läget som akut, enligt kartan.
– Det är väldigt allvarligt utifrån två aspekter. Den ena är de rekordlåga nivåerna i vattendragen. Den andra är att det är en återkommande händelse som sker allt oftare i Europa, säger Johan Rockström, chef för tyska Potsdam-institutet för klimatforskning.
”Inte lätt att förklara”
Torkan hör ihop med klimatförändringarna och Johan Rockström säger att södra Europa har blivit en ”hot spot” för extremväder.
– Man ser att klimatet förändras snabbare än förväntat i centrala Europa. FN:s klimatpanel varnade för några månader sedan för mer torka och fler värmeböljor i Europa men det går alltså snabbare än vad vi förväntade oss.
Den globala uppvärmningen ses som en av anledningarna till förändringarna i klimatet.
– Det är inte lätt att förklara varför det här sker så snabbt. Den globala medeltemperaturen har ökat med 1,2 grader och nu har vi ytterligare en sommar med extrema värmeböljor. Det finns studier som säger att den enda möjliga förklaringen är den globala temperaturhöjningen, säger han.
Torka och vattenbrist får allvarliga konsekvenser i Europa. Bland annat riskerar vädret att bidra till att vattennivåerna når så låga nivåer att det blir svårt att skeppa viktiga råvaror.
Även Sverige riskerar att drabbas av konsekvenser till följd av torkan, även om prognoserna ser bättre ut här hemma.
– Det är väldigt skrämmande. Den här kartan är väldigt allvarlig och dyster. I Sverige har vi inte stora problem som andra länder i Europa, säger Niclas Hjerdt, hydrolog på SMHI.
”Oroande tendenser”
Det är främst de östra delarna av Sverige som drabbas.
– Vi är relativt lyckligt lottade här uppe. Vi ser dock att det är väldigt torrt i Mälardalen och ner mot Blekinge. Där pratar man nu om att nivåerna är på samma som extremsommaren 2018, säger Niclas Hjerdt och fortsätter:
– Det finns en del oroande tendenser som skulle kunna innebära att vi får allt mer problem med vattentillgångarna i Sverige. Det är ingen högoddsare att vi kommer bli tvungna att hantera vårt vatten bättre än tidigare.
Han förklarar att torkan bland annat hänger ihop med vädret under vinterhalvåret då nederbörd behövs för att fylla på vattenmagasin. Under år med torrare väder på vintern minskar påfyllningen, vilket i sin tur förkortar uthålligheten i vattenflöden under sommarperioden.
Nederbörd som faller under sommaren avdunstar i större omfattning och har inte lika stor betydelse för nivån i vattenmagasinen, säger Hjerdt.
– Skulle vi får några månaders onormalt torrt väder på vintern kan det få stora effekter längre in på nästkommande sommar.
