Awla, 19: Folk dör i jakt på matpaket från luften
Publicerad 2024-04-30
JABALIA, NORRA GAZA. Svält står för dörren i Gaza.
Ändå levereras nödhjälpen på sämsta möjliga sätt – från luften.
– Många har dött när de försökt få tag på mat, säger 19-åriga Awla Hussein.
Lastflygplanet närmar sig på den blå himlen.
Människorna på marken gör sig redo.
En ung röst ropar ”Allah”.
Ett femtontal gröna fallskärmar släpps.
Någon applåderar.
Alla springer.
Scenen har blivit daglig i Jabalia i norra Gaza.
Det är så här munnar mättas i det palestinska territoriet, sedan Israel förklarat krig mot Hamas efter gruppens terrorattack 7 oktober.
Problemet är att det inte räcker.
– Ibland får vi inte tag på något, då har vi ingen mat, säger 19-åriga Awla Fathi Khamis Hussein när Aftonbladets Muhammad Al-Masry träffar henne.
Hon är ursprungligen från Beit Lahia i norra Gaza. Men när israeliska militären (IDF) inledde sin markoffensiv där flydde familjen.
Sedan ett halvår tillbaka är hennes hem delar av ett badrum i en överbefolkad skola i Jabalia.
– Det är smutsigt och luktar fruktansvärt, beskriver Awla.
Ena toaletten används som diskplats. Den andra för mänskliga behov.
Hon sitter på golvet och berättar om maträtter hon saknar.
Om kött, frukt, ägg.
– Vi vill att våra liv ska återgå till det normala, till de liv vi hade förut, när vi hade det bra och kunde äta och dricka oss mätta.
– Vi hoppas att världen ska kunna hjälpa. Vi ber bara om att kriget ska ta slut.
Awlas familj består av mamma och fyra syskon. Hon säger att ingen av dem vågat ta sig till de platser där nödhjälp släpps från lastflyg.
– Många har dött när de försökt få tag på mat, paketen har skadat bostäder och människor. Den som försöker ta sig dit och fånga upp maten utsätter sig för fara.
Hon säger också att det finns de som beväpnar sig med kniv i kampen om förnödenheter.
– Det är inte rätt. Det måste finnas bättre sätt att få hjälp.
Ungefär 125 ton nödhjälp släpps med fallskärmar varje dag över Gaza.
Men paketen från luften är en droppe i havet.
Inte heller är det ett särskilt effektivt sätt att hjälpa, berättar Mia Hejdenberg, medicinsk humanitär rådgivare på Läkare utan gränser.
– Det kan ibland vara enda sättet att få in medel på, vid översvämningar eller där geografin sätter stopp. Men så är det inte i Gaza. Det är inte fysiskt omöjligt att få in nödhjälp till Gaza, det är säkerhet, restriktioner och blockader som sätter stopp. Det är inte ett logistiskt utan ett politiskt problem.
Jeremy Konyndyk, tidigare chef för USA:s biståndsmyndighet, kallar nödhjälp via flyg för det mest ineffektiva sättet att hjälpa, i en intervju med amerikanska radiokanalen NPR, eftersom det både är dyrare och innebär mindre mängder hjälppaket än exempelvis lastbilstransporter.
FN har varnat för att svält står för dörren, framförallt för den fjärdedel av de 2,3 miljoner invånare som befinner sig i norra Gaza.
Bara tio minuter bort finns en gränsövergång mot Israel.
Den är sedan 7 oktober, då Israel skärpte sin blockad mot Gaza, helt stängd.
– Israels militära kampanj och restriktioner hindrar oss att kunna tillhandahålla humanitär hjälp på ett säkert sätt. Israel behöver underlätta snarare än blockera, säger Mia Hejdenberg.
FN uppger att omkring 186 lastbilar med nödhjälp per dag kommit in i Gaza under april, via de två gränsövergångar som öppnats av Israel. Det är långt under minimimålet på 500 lastbilar per dag.
– För en enda lastbil tar det i bästa fall två–tre veckor att komma fram. Det här är en process som inte borde ta mer än två–tre timmar. Vi motsätter oss inte att kontroller måste ske, men i en akut situation är detta oacceptabelt.
Enligt krigets lagar har alla stridande parter ett ansvar att tillåta sjukvård och humanitär assistans.
Men även omvärlden har ett ansvar, säger Mia Hejdenberg.
– Det finns enklare och lättare sätt att få in nödhjälpen, stater bör sätta politisk press på att det sker.