Det har hänt sedan misslyckandet i Köpenhamn
Publicerad 2015-11-30
Det blev inget avtal i Köpenhamn - trots intensiva förhandlingar in i det sista. Under de sex år som gått har utsläppen ökat dramatiskt. Samtidigt bedöms förutsättningarna att lyckas nå fram till ett globalt klimatavtal vara betydligt bättre nu.
Målet med mötet i Köpenhamn 2009 var att nå fram till ett nytt globalt avtal för att reglera utsläppen av växthusgaser och bromsa den globala uppvärmningen.
Förhoppningarna var stora men besvikelsen efteråt ännu större. USA:s president Barack Obama har i efterhand kallat det hela för en ”oorganiserad röra”.
– Jag minns fortfarande hur jag flög in på sista dagen, och inget hände. Jag var bokstavligt talat tvungen att rädda alltsammans genom att storma in på BRIK-ländernas möte (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) och tvinga dem att nå fram till ett dokument att bygga vidare på i framtiden, sa han tidigare i höstas i en lång intervju i tidningen Rolling Stone.
Det enda man egentligen lyckades enas kring var att den globala temperaturökningen inte får bli högre än två grader, jämfört med förindustriell tid. Däremot inte ett ord om hur det ska gå till.
2015 blir ännu varmare
Sedan dess har koldioxidhalten i atmosfären fortsatt öka. I mars i år låg genomsnittshalten för hela månaden för första gången över 400 miljondelar (PPM).
Kina släpper numera ut mer koldioxid än USA och står nu för en fjärdedel av världens samlade utsläpp.
Koncentrationen växthusgaser i atmosfären är nu högre än på åtminstone 650 000 år.
Förra året blev det varmaste året som någonsin uppmätts. Det står redan klart att 2015 kommer att bli ännu varmare.
Allt det som forskarna varnat för i åratal har börjat märkas allt tydligare. Nu handlar det inte längre bara om avlägsna glaciärer som smälter och enskilda ekosystem som påverkas. Nu drabbar det människor och samhällen över hela planeten på ett påtagligt sätt.
”Världens ledare måste agera”
Och det här är bara början på vad som komma skall om världen inte lyckas få utsläppen under kontroll, enligt FN:s klimatpanel IPCC.
– Ingen på den här planeten kommer att vara opåverkad av effekterna av klimatförändringarna, sa IPCC:s ordförande Rajendra Pachauri, när panelen presenterade sin senaste rapport förra året.
FN:s generalsekreterare Ban Ki Moon har flera gånger uppmanat världens ledare att ta sitt ansvar.
– Vetenskapen har talat. Det finns inga tvetydigheter. Världens ledare måste agera, och tiden är inte på vår sida, sa han efter att den senaste IPCC-rapporten presenterades.
Samtidigt bedöms förutsättningarna för ett globalt klimatavtal som betydligt bättre nu när världens ledare samlas i Paris.
Industrinationer storsatsar
Inte minst bedöms de politiska förutsättningarna vara bättre i dag. Kina och USA, som tillsammans står för 40 procent av världens utsläpp, är aktiva på ett helt annat sätt än tidigare. Bägge länderna står utanför det nu gällande Kyotoprotokollets krav på utsläppsminskningar. Men förra året kom Barack Obama och den kinesiske presidenten Xi Jinping överens om frivilliga framtida utsläppsminskningar.
Andra länder, däribland stora industrinationer som Tyskland, har redan påbörjat ambitiösa storsatsningar på att minska oljeberoendet och utsläppen.
Samtidigt har priset på förnyelsebar energi fallit till en nivå där den börjar bli konkurrenskraftig på allvar. På fem år har priset på solenergi fallit med cirka 80 procent.
– Det är nog den viktigaste anledningen till att Obama och Kinas president Xi Jinping är lite piggare den här gången. Det gör att de inte är lika rädda att nolla sina utsläpp i framtiden när man ser att alternativen ser såpass bra ut, säger Svante Axelsson, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.
Annorlunda upplägg i Paris
Det rekordlåga oljepriset, det lägsta på sex år, har också ändrat förutsättningarna för världens energiförsörjning. Prisnivån är nu så låg att det inte längre lönar sig att utvinna olja i Arktis och andra svårtillgängliga och känsliga områden. Istället börjar marknaden leta efter andra energikällor.
Dessutom är hela upplägget inför Paris helt annorlunda än tidigare. Den här gången ska statscheferna bara inleda mötet. Sen tar tjänstemän och ministrar vid.
– Det blir en sorts peptalk innan man lämnar över till miljöministrarna som får sköta själva förhandlingarna, säger Svante Axelsson.
En annan förändring i upplägget är att länderna redan i förväg har meddelat sina klimatlöften. Exempelvis lovar EU minska sina utsläpp med 40 procent till 2030. Det kommer därför egentligen inte att bli någon diskussion om övergripande utsläppsminskningar.
”Lite bättre än befarat”
De klimatlöften som getts räcker dock inte för att klara tvågradersmålet. Snarare pekar de på en global temperaturökning på tre grader i slutet av århundradet.
– Det här ska ses som en utgångspunkt. Det är inte vad vi hade hoppats på men det ändå är lite bättre siffror än vi befarat, säger Svante Axelsson.
Det avtal man förhoppningsvis når i Paris är en startpunkt, ett golv för det fortsatta arbetet. Därefter kommer utsläppsminskningarna successivt att skruvas upp.
– Det har ju visat sig att länderna når sina mål mycket lättare än man trott. Därför har man lagt in femårsrevideringar så att de kan skruva upp ambitionerna när de inser hur lätt det faktiskt går, säger Svante Axelsson.
Havsnivån
Havsnivån har stigit med 17 centimeter det senaste århundradet. Takten har ökat och är för närvarande ungefär tre millimeter om året.
Orsak: Havsnivån stiger av två skäl. Dels på grund av att det expanderar när det blir varmare, dels på grund av allt vatten från smältande is på land. Enligt den amerikanska rymdstyrelsen Nasa har Grönland och Antarktis förlorat mer än 5 000 kubikkilometer is sedan 2002.
Konsekvenser: Nästan hälften av världens befolkning bor inom 15 mil från kusten. Uppskattningsvis 100 miljoner människor bor mindre än en meter ovanför havet. Miljonstäder som London, New York, Bombay riskerar hamna under vatten.
Havsförsurning
Havsvattnet har blivit cirka 30 procent surare sedan 1970-talet.
Orsak: Cirka 30 procent av koldioxidutsläppen har absorberats av haven och där omvandlas till kolsyra. Eftersom kallt vatten kan ta upp mer koldioxid märks försurningen mest i de kalla haven.
Konsekvens: Skalbyggande arter drabbas hårt eftersom de får allt svårare att bilda skal. På sikt kan följderna bli förödande. Skalbyggande plankton är basen i många näringskedjor i havet.
Koldioxidhalten
Luften innehåller idag cirka 400 miljondelar (PPM) koldioxid. Det är mer på det varit på miljoner år.
Orsak: Förbränningen av olja och kol har femfaldigats sedan 1940-talet och är idag högre än någonsin.
Konsekvens: Koldioxiden fungerar som glaset i ett växthus och gör så att värmen från solen stannar kvar runt jorden. Ju mer koldioxid i luften - desto varmare blir det.
Temperaturen
Luften innehåller idag cirka 400 miljondelar (PPM) koldioxid. Det är mer på det varit på miljoner år.
Orsak: Förbränningen av olja och kol har femfaldigats sedan 1940-talet och är idag högre än någonsin.
Konsekvens: Koldioxiden fungerar som glaset i ett växthus och gör så att värmen från solen stannar kvar runt jorden. Ju mer koldioxid i luften - desto varmare blir det.
Havsisen
Den istäckta havsytan runt Nordpolen sommartid har nästan halverats sedan 1970-talet. 260 000 kvadratkilometer is har försvunnit. Trots att isen runt Antarktis ökar för varje år på minskar den sammanlagda isytan på planeten.
Orsak: Vid polerna ökar temperaturen dubbelt så snabbt som på jorden för övrigt.
Problem: Vit is reflekterar 80 procent av solenergin - medan öppet hav absorberar 80 procent. Ju mer is som försvinner desto snabbare går uppvärmningen.
Luftfuktighet
Enligt Nasa har den absoluta fuktigheten i luften ökat med fyra procent de senaste 25 åren.
Orsak: Ju varmare luften blir desto mer fukt kan den innehålla. Samtidigt ökar avdunstningen i ett varmare klimat.
Problem: Högre luftfuktighet resulterar i mer nederbörd. I Sverige har antalet skyfall (regn med mer än 50 millimeter på en timme eller 1 millimeter på en minut) ökat stadigt sedan 1970-talet.
Jorden håller