Sex grader från slutet
Publicerad 2011-11-30
Så påverkas planeten när temperaturen stiger
Världens politiker är överens: medeltemperaturen ska inte öka mer än två grader.
Men det är redan för sent – om inte utsläpp av växthusgaser stoppas genast, hävdar kanadensiska forskare.
I stället är jorden på god väg mot sex graders temperaturökning till 2100, enligt Global Carbon Project.
Det kan betyda att mänskligheten dör ut.
Så här påverkas planeten när temperaturen stiger.
6 grader – Allt liv riskerar att dö ut
Den mänskliga rasen kan överleva sex graders temperaturhöjning – men det är långt i från säkert. Senast det var så varmt – för 251 miljoner år sedan – dog nästan allt liv på Jorden ut.
5 grader – Ingen is och inga regnskogar finns kvar
Total kollaps av den mänskliga civilisationen. Kräver nya styrelsesätt, troligen odemokratiska.
Troligen tar födan slut – miljarder människor dör.
Varken is eller regnskogar kvar på planeten.
Havsnivån och förändrar jordens geografi.
Människor söker sig till krympande beboeliga områden, mot Syd- och Nordpolen.
Tio grader högre inlandstemperaturer än i dag.
Ökenspridning i Sahara, västra Sahel, Etiopien, Kalahari, Patagonien, Australien och Gobi-öknen.
Nya öknar i pakistanska Sind, sydöstra Asien, på Korea-halvön, Japan, på Stilla havs-öar, i södra Europa, Östafrika, Madagaskar och delar av Chile.
Risk att metanhydrat frigörs från havsbottnen, vilket skapar undervattensskred som i sin tur utlöser tsunamier runt hela planeten.
4 grader – Storbritannien kan få 45 graders värme
Havet stiger, minst 1,5 miljoner människor enbart i Egypten blir hemlösa.
Bangladesh förlorar över 30 procent av sina landområden, tiotals miljoner människor blir hemlösa.
Antarktis is kan smälta snabbt och havsnivån stiga med fem meter.
Jordbruksproduktionen minskar globalt.
Större delen av den indiska subkontinenten uttorkad.
Torka drabbar särskilt sydvästra Nordamerika, Centralamerika, Medelhavsområdet och Sydafrika.
I Sydeuropa försvinner 70 procent av sommarregnen, värmeböljor varar i genomsnitt 65 dagar längre.
Skogsbränder i Alperna.
Storbritannien kan få 45 grader på sommaren.
Europa får 80 procent mindre snöfall – skapar dricksvattenbrist.
Lite bättre skördar i Kanada och Ryssland.
Grönlandsisen smälter snabbt, liksom Antarktis is. Det kan skapa en ”atlantcirkulation”, som tillfälligt kan kyla västra Europa och leda till kraftiga stormar.
Permafrosten i Sibirien smälter, stora mängder metan frigörs. Eftersom metan är en 23 gånger starkare växthusgas än koldioxid, kan detta i ett slag öka utsläppen av växthusgaser med 700 procent.
3 grader – En ond cirkel skapas
Den indiska monsunen – livsviktig för jordbruket – blir mer opålitlig. Uteblir helt eller orsakar förödande översvämningar.
Himalayas glaciärer smälter. Pakistan drabbas hårt, men även Kina och Indien.
Amazonas regnskog torkar ut.
Australien blir världens torraste land – temperaturer över 40 grader blir vanligt.
Extrema cykloner drabbar Danmark, Holland, Storbritannien, Frankrike och Tyskland.
Norra Europa får 20 procent mer regn, Sydeuropa blir långsamt en öken.
I Arktis har 80 procent av havsisen smält.
Vissa regioner i norr – bland annat Sverige, Norge och Finland – får längre odlingssäsonger. I andra delar av världen blir den kortare. Totalt minskar produktionen.
Många växter utrotas. Fler än hälften av Europas växter på ”röda listan”.
En ”ond cirkel” skapas: Amazonas regnskog torkar ut – skogsbränder rasar och frigör enorma mängder koldioxid – den globala uppvärmningen ökar ännu mer – vegetation och mark släpper i från sig koldioxid i stället för att absorbera den – i värsta fall kastas tre-graders-världen rakt in i en 4-graders- eller till och med 5,5-graders-värld.
2 grader – Isbjörnarna dör troligtvis ut
Växthusgaser gör delar av haven sura – plankton hotas.
Fler värmeböljor i Europa. Sommaren 2003 dog
35 000 människor av hettan och varannan sommar blir nu ännu varmare.
Glaciärer smälter bort dubbelt så snabbt – isbjörnarna dör förmodligen ut.
Länderna kring Medelhavet blir varmare och torrare, och drabbas av omfattande vattenbrist.
Höjd havsnivå påverkar miljontals hem i lågt liggande kuststäder.
Starkare monsuner i Indien och Bangladesh, vilket leder till massflykt.
Många grödor växer bättre på norra halvklotet, medan stora delar av Afrika får sämre skördar.
En miljon arter riskerar utrotning.
Nordsjötorsken utplånas nästan.
1 grad – Korallreven kan försvinna
Afrikas tre högsta berg förlorar hälften av sina glaciärer – vattentillförseln sinar, djur och jordbruk drabbas.
Klimatet i Arktis ”tippar över”, klimatet i området inte kan återställas.
Samhällen i Alperna drabbas, klippblock rasar när permafrosten smälter.
Världens korallrev hotas.
Fler orkaner på grund av varmare hav.
En halv miljon ö-invånare måste flytta när Tuvalu, Kiribati, Marshall-öarna, Tokelau, Maldiverna och kustområden på andra öar slukas av havet.
0 grader – Här är vi nu
Temperaturökningen på grund av den globala uppvärmningen brukar jämföras med situationen före den industriella revolutionen, år 1750. I början av 1900-talet inleddes en kraftig uppvärmning, som hittills uppgår till drygt 0,7 grader.
Källor: Mark Lynas bok ”Sex grader”, som bygger på hundratals forskningsrapporter;
www.sustainablewoodstock.co.uk;