Löfven föll – det händer nu

Helena Björk/TT

Publicerad 2021-06-21

Riksdagens kammare. Arkivbild.

Statsminister Stefan Löfven röstades bort. Med 181 röster emot sig i riksdagen förlorade han misstroendeomröstningen.

Men vad händer nu?

Förtroendet för Löfven är förbrukat, har Vänsterpartiets ledare Nooshi Dagostar meddelat. För Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna har det varit det länge. Tillsammans lyckades de fälla regeringen och Stefan Löfven är därmed den förste statsministern i Sveriges historia att röstas bort i en misstroendeomröstning.

Viktiga tider och datum:

Inom en vecka måste Stefan Löfven bestämma sig för vilken väg han ska gå. Om Löfven utlyser extraval måste det hållas inom tre månader, senast i slutet av september.

Alternativ ett – Löfven avgår:

Statsministern ser möjlighet att bilda regering på nytt och lämnar sin avskedsansökan till talmannen. Då inleds talmansrundor för att undersöka vilka partier som kan bilda regering. Möjliga statsministerkandidater är Stefan Löfven och Ulf Kristersson. Om en av dem hittar samarbete för att forma en regering röstar riksdagen om han ska få uppdraget. Under tiden leder Löfven en övergångsregering. Den får inte utlysa extraval, men enligt talmannen Andreas Norlén får regeringen lägga fram de förslag som krävs för att skydda riket, vid en fjärde pandemivåg till exempel, men behöver förankra detta tydligare än vanligt hos andra riksdagspartier. Eftersom mandatfördelningen är samma som efter förra valet är det inte omöjligt att Löfven blir statsminister igen. Han har dock förlorat stödet från L, som meddelat att de kommer att eftersträva en borgerlig regering.

Alternativ två, extraval:

Fram till valdagen har regeringen full makt över besluten – som nu. Men osäkerheten om vad som händer därefter är stor. Klart är dock att ordinarie val 2022 kommer att genomföras ändå. Det blir alltså två val inom loppet av ett år. Valmyndigheten har uppdraget att alltid kunna genomföra ett extraval. En vecka efter det att extravalet meddelats måste partier anmäla sin partibeteckning till valmyndigheten. 20 dagar före valdagen börjar ambassader och konsulat ta emot röster. Tio dagar före valdagen startar förtidsröstningen. Tio dagar före valdagen ska röstkort har nått väljarna.

Övriga partier om alternativen:

SD, M, KD och V som riktar misstroendet mot Löfven har ingen gemensam plan för hur nästa regering ska se ut. M, KD och SD kan stödja M-ledaren Ulf Kristersson som ny statsminister. V kan det inte. Vänsterpartiet vill ha en ny Löfvenregering – utan marknadshyror. I SCB:s senaste partisympatiundersökning, i maj, låg både Liberalerna (2,5 procent) och Miljöpartiet (3,8 procent) under riksdagsspärren på fyra procent.