Tuffa samtal om livet efter brexit

Wiktor Nummelin/TT

Publicerad 2019-12-16

Irlands premiärminister Leo Varadkar grubblar över kommande handelsförhandlingar med Storbritannien. Arkivfoto.

Med nya ledamöter i parlamentets underhus laddar Storbritannien för att slutligen säga ja till utträdesavtalet ur EU.

Sedan väntar nästa dust då framtidens relation till kontinenten ska redas ut.

Den som framöver hoppades kunna slippa ständigt återkommande brexitrubriker om allehanda villkor och förhandlingsstrider kan tänka om.

Visserligen talar allt för att Storbritanniens utträde ur EU blir verklighet den 31 januari 2020. Omedelbart därefter vidtar dock de samtal om hur EU och Storbritannien ska samarbeta framöver som lär bjuda på rejäla stormar under hela 2020.

Mycket ska regleras. Det handlar om allt mellan sedvanlig handel med tullar och kvoter till antiterrorsamarbete och vem som ska få fiska hur mycket i vilket vatten.

Om ingen enighet kan nås riskeras en "hård" brexit den sista december 2020 då den tilltänkta övergångsperioden tar slut.

– Det blir förbaskat svårt att få ett avtal färdigt och ratificerat inom elva månader, säger en EU-diplomat till tidningen Financial Times.

Lättare?

Båda sidor försöker ändå vara optimistiska.

– Jag är övertygad om att vi inte bara kommer att lämna EU den 31 januari utan också på kort tid slå fast detaljerna i vår nya relation, sade Storbritanniens biträdande premiärminister Michael Gove till BBC i söndags.

– Det är alltid lättare att förhandla med någon som har ett starkt personligt mandat och kan kontrollera en majoritet i parlamentet, sade i sin tur Irlands premiärminister Leo Varadkar i samband med EU-ländernas toppmöte i Bryssel i fredags.

Analytikerna är mer skeptiska till att någon lösning kan nås utan att övergångstiden förlängs.

– Kanske kan de nå någonting väldigt enkelt som ger Storbritannien ett visst inflytande över svåra frågor som tjänstesektorn, fisket eller Gibraltar, säger Fabian Zuleeg från tankesmedjan EPC i Bryssel till nyhetsbyrån AFP.

Lika villkor

Rest-EU ska nu ta fram sitt förhandlingsmandat och har redan fastslagit att "de framtida förbindelserna måste grundas på en avvägning mellan rättigheter och skyldigheter samt säkerställa lika villkor".

Inte minst det sistnämnda är en tung fråga för EU. Beskedet till London är tydligt: det blir ingen gratisväg till EU för sådant som produceras i Storbritannien under sämre arbetsvillkor och miljökrav.

– Jag vill se ett framtida ekonomiskt partnerskap – ett handelsavtal "plus" – som garanterar att vi har tullfri och kvotfri handel mellan EU och Storbritannien och som sätter minimivillkor så att ingen känner att det är en orättvis konkurrens eller att man försöker bjuda under varandra med hjälp av arbetsvillkor, miljöskydd och liknande, sade irländske Varadkar i fredags.

En brittisk tidigare regeringsrådgivare konstaterar samtidigt att London inte tänker acceptera alla EU-krav om "jämlika regler".

– De ska inte tro att vi går med på deras datalagar och anbudsregler. Det kommer aldrig att hända, säger rådgivaren till Sunday Times.