”Människor grips och mördas”

Organisationen Memorial kämpar för de mänskliga rättigheterna i Tjetjenien

MOSKVA

Usman Temirbulatov, 25, torterades till döds i december 2006.

I februari i år var Ramzan Chasijev nära att möta samma öde.

Det råder inte längre regelrätt krig i den ryska republiken Tjetjenien, men fortfarande försvinner, dödas och torteras människor.

– Helvetet har blivit ett lite mer uthärdligt helvete, säger Aleksander Tjerkasov, från människorättsorganisationen Memorial till aftonbladet.se.

Det är tidig torsdagskväll på Pusjkintorget i Moskva och precis som varje torsdagskväll de senaste sju åren står Viktor, 68, där med sitt plakat runt halsen.

– Jag har alltid varit emot kriget i Tjetjenien, att stå här är en slags räddning för mitt samvete.

Här finns också Anna, Irina, Anatolij, Dmitrij och Ajsja.

– Jag är själv från Tjetjenien men har bott i Moskva i många år. Mina föräldrar är kvar där men jag vet ingenting om dem. Det kommer inga brev och brev till Tjetjenien får inga svar. Vi står här för att de som går förbi ska förstå att kriget och oredan i Tjetjenien fortsätter, säger Ajsja.

Sedan det andra Tjetjenienkriget började 1999 har människor en gång i veckan samlats på Pusjkintorget för att protestera mot vad de anser vara ett orättfärdigt krig. Om det fortfarande är ett krig råder delade meningar. Men faktum är att människor varje vecka, året runt förs bort från sina hem, torteras och dödas.

Samlar in uppgifter

– Under förra året kidnappades runt 86 personer, av dem är det 69 som fortfarande är försvunna, säger Aleksander Tjerkasov.

Han arbetar för människorättsorganisationen Memorial och har följt utvecklingen i Tjetjenien de senaste tolv åren. Med jämna mellanrum reser han och hans kollegor till området, samlar in uppgifter om försvunna personer och hjälper anhöriga att få deras fall prövade i domstol. På organisationens hemsida publiceras löpande information om fasansfulla människoöden som i det officiella Ryssland får mycket lite uppmärksamhet. Aleksander ger ett exempel.

– Den 20 februari greps Ramzan Chasijev. Under uppsikt av en läkare torterades han mycket svårt, bland annat med elchocker. Han var nära att dö men efter elva timmar blev han fri tack vare att hans bror arbetade inom en av de väpnade styrkorna i Tjetjenien. Nu arbetar vi med hans fall.

De som för bort och torterar har kopplingar till republikens inrikesministerium. De som kidnappas anklagas för att tillhöra eller stöda olika väpnade grupperingar.

”Människor dödas”

– Men vi bryr oss inte om ifall anklagelserna stämmer eller inte. Vad det handlar om är att människor grips och dödas utanför lagen. När vi talar om Tjetjenien talar vi om Ryssland och här pågår brott mot de mänskliga rättigheterna, säger Aleksander.

Situationen har förbättrats. 86 försvinnanden förra året mot 300 året innan. I februari utsågs Ramzan Kadyrov, 30, till Tjetjeniens president. Han har utlovat hårdare tag mot dem som utför kidnappningar. Men om det faktiskt blir så vågar Aleksander inte spekulera i. Kadyrov är själv ökänd för sin egen milisstyrka som anklagats för mord och tortyr.

Vem är egentligen Ramzan Kadyrov?

– Jag vill inte uttala mig om det. Jag har kanske 30 kollegor därnere och jag vill inte att det antalet ska minska, säger Aleksander Tjerkasov.

En av få ryska journalister som på allvar skrev om brotten mot de mänskliga rättigheterna i Tjetjenien var den mördade Anna Politkovskaja. Hon samarbetade nära Memorial och efter mordet har hennes tidning Novaja Gazeta fortsatt att regelbundet publicera information om de övergrepp som sker.

Anna Politkovskaja finns med bland demonstranterna på Pusjkintorget. På ett plakat står ”Vem beställde mordet?” och fäst vid Anatolijs rockslag sitter ett fotografi på journalisten.

Ingen valfråga

– Den 7 april, på halvårsdagen av mordet kommer vi att samlas i närheten av huset där hon bodde, säger han.

De är kanske 20 personer nu. De som passerar förbi kan när banderollerna rullats ihop räknas i hundratals.

”Kommunister”, säger någon, ”Varför protestera mot ett krig som är slut”, säger en annan. Andra stannar till en stund och bara tittar. Tjetjenienfrågan är inte längre så viktig. Och den kommer inte att bli en fråga för höstens parlamentsval och nästa års presidentval.

– Putins första val genomfördes med hjälp av det lilla, lättvunna kriget i Tjetjenien. Nu, åtta år senare när det inte längre är vare sig ett litet eller lättvunnet krig, då är det uteslutet att det blir en valfråga, säger Aleksander Tjerkasov.

Fakta: Memorial

Fakta: Kriget i Tjetjenien

Det har snart gått ett halvår sedan mordet på den ryska journalisten Anna Politkovskaja. Under hela veckan har aftonbladet.se, på plats i Moskva, berättat om vad som har hänt sedan dess, om hur hennes familj mår och om hur hennes tidning, Novaja Gazeta fortsätter hennes arbete. Vi har också rapporterat om den politiska situationen inför parlamentsvalet i december och presidentvalet nästa år. I dag tar vi upp frågan som definitivt inte kommer att bli en valfråga i Ryssland - situationen i Tjetjenien.

Johanna Melén