Säkerhetsexperten om spioner: ”Viktigt att man förstår att de finns”
Publicerad 2022-11-23
Ett 60-tal personer har gripits för olaglig underrättelseverksamhet i Europa de senaste tio åren.
Men enligt säkerhetsrådgivare Carolina Angelis finns det många som ännu inte har avslöjats.
– Det sker och det är viktigt att vi förstår att det finns. Om inte har vi svårt att upptäcka det, säger hon.
Bara dagar innan rättegången mot de spionmisstänkta bröderna från Uppsala ska inledas har ytterligare två personer gripits misstänkta för att ha bedrivit illegal underrättelseverksamhet i Sverige.
Det rör sig om ett ryskt par i 60-årsåldern, som bedrivit företag inom import- och exportverksamhet.
Utöver de som gripits i Sverige har ett 60-tal personer frihetsberövats i Europa under de senaste dryga tio åren. Av dem har hittills ett 40-tal dömts för brott som rör illegal underrättelseverksamhet.
PLUS: CIA-agenten: Därför är Sverige en måltavla nu
Men enligt Carolina Angelis, rådgivare på cybersäkerhetsbolaget Truesec, finns det betydligt fler personer som är aktiva och som ännu inte avslöjats.
– Det finns många fall som redan avslöjats i Europa, men man tror att det finns ett stort mörkertal. Även om vi har bra säkerhetstjänster i Europa är det svårt att upptäcka den här typen av aktiviteter, och det tar tid att samla bevis, säger hon.
Ökar säkerhetshot – mindre försiktiga
Att misstänkta spionfall dyker upp beror på ett flertal olika saker, enligt Carolina Angelis. Dels handlar det om att personerna är mer aktiva nu, dels om att underrättelsehotet växt de senaste åren.
– Det kan också handla om att man blivit mer oförsiktig nu. Man behöver få fram information snabbare på grund av det säkerhetspolitiska läget, fortsätter hon.
En annan sak som kan påverka att fler fall avslöjas nu är att myndigheter är mer öppna med vad och vilka de avslöjar.
– För skedde det mer i det dolda när man avslöjade den här typen av spionaffärer, medan man oftare går ut med det i media nu.
Tjänar ofta mindre summor
Det finns flera sätt att bedriva underrättelseinhämtning i Sverige, enligt Angelis.
Dels genom underrättelseofficerare med diplomatisk immunitet som arbetar på ambassader, men också illegalister och NOC:s som verkar för främmande makt, trots att de inte får något stöd från hemlandet om de avslöjas.
– NOC står för ”Non official cover” och det betyder att man är underrättelseofficer och arbetar för ett annat lands underrättelsetjänst, utan tydliga kopplingar, säger Carolina Angelis.
PLUS: CIA-agenten: Därför är Sverige en måltavla nu
Hur mycket personerna tjänar kan dock variera stort, enligt Carolina Angelis.
– Uppläggen kan variera, men det handlar om att personen får betalt i samband med att information lämnas ut. Hur ofta det här sker, och vilken typ av information det handlar om, spelar roll, säger hon, och fortsätter:
– Många har en bild av att det handlar om ganska mycket pengar, men i vissa fall kan det röra sig om så lite som 30 000 kronor. Det kanske inte låter som så mycket pengar, men då ska man komma ihåg att det kan röra sig om personer som redan sitter i en svår ekonomisk sits.
Viktigt att vara vaksam
Generellt påverkas inte privatpersoner av den här typen av gripanden. Däremot säger Carolina Angelis att det är viktigt att man är vaksam och uppmärksam på den här typen av aktiviteter.
– När fall som dessa uppdagas leder det förhoppningsvis till att vi får ett högre medvetande. Olaglig underrättelseverksamhet har använts sedan urminnes tider och kommer fortsätta göra det. Vi har en stor naivitet i Sverige, där man tror att sånt här inte sker, eller något som vi tänker bara sker på film, säger hon, och fortsätter:
– Men det sker och det är viktigt att vi förstår det finns. Om inte har vi svårt att upptäcka det.