Stridspiloter flyr yrket – vädjar till ÖB: Ta oss på allvar
Publicerad 2023-05-06
Nästan 50 av Försvarsmaktens piloter är på väg att lämna yrket.
Pilotföreningens ordförande Per-Martin Sternevi misstänker att försvarets ledning inte tror att piloterna menar allvar.
– Jag har hela tiden en känsla av att man misstror individerna, säger han.
Det kostar runt 90 miljoner kronor att utbilda en stridspilot.
Samma pengar skulle kunna räcka till att höja de befintliga piloternas löner, och förmodligen få dem att stanna kvar, säger Per-Martin Sternevi, ordförande för FPI, Försvarspiloternas Intresseorganisation, en del av Officersförbundet.
– Det är jättesvårt att räkna på, men det är ungefär där vi hamnar när jag räknar. En summa motsvarande en extra utbildningsplats per år, för att behålla och bevara hela flygvapnet. Då har man löst hela problematiken, säger han.
Inför hösten har över 40 piloter ansökt om tjänstledighet för studier, något DN rapporterat om. Tillsammans med åtta som redan är tjänstlediga betyder det att försvaret kan tappa nära 50 piloter.
Redan inför förra hösten ansökte 30 piloter om tjänstledighet för studier, men 22 av dem har sedan dess återgått i arbete.
Det betyder dock inte att de övergett planerna på att lämna flygvapnet, de har bara dragit ner på studietakten, enligt Per-Martin Sternevi.
Att så många ändå arbetat under våren kan ha gett försvarsmaktsledningen den felaktiga uppfattningen att piloterna inte menar allvar, tror han.
– Jag har hela tiden en känsla av att Försvarsmakten misstror individerna. Jag är också rädd and det finns en bekvämlighet i att inte göra något åt lönerna. Det är många kategorier i Försvarsmakten som har svårt att behålla sin personal och det kan finnas en rädsla för ringar på vattnet. Men samtidigt är det inte mindre än Flygvapnets framtid som vi har i andra vågskålen, säger Per-Martin Sternevi, som också är aktiv i Kristdemokraterna i Blekinge.
Försvarets viktigaste personer
Det hundratal piloter som flyger Jas 39 Gripen är några av försvarets allra viktigaste personer.
Det finns sannolikt ingen grupp som det skulle vara svårare att klara sig utan.
Ändå har deras löner sackat efter.
1999 hade en stridspilot samma ingångslön som en riksdagsledamot. Men medan riksdagsledamoten i år får 73 000 kronor i månaden, höjdes stridspiloternas ingångslöner 2021 för första gången på över 20 år – till 42 000 kronor.
Försvarsmaktens och FPI:s genomgångar visar att försvarets piloter tjänar runt 20 000 kronor mindre i månaden än piloter anställda av Kustbevakningen och Sjöfartsverket, efter 8–10 år i yrket, enligt Per-Martin Sternevi.
Mer pengar skulle lösa problemet, menar han.
– Den förtroendekris som skapats måste repareras under lång tid. Men den snabba lösningen på den stora skadan är att se till att man ger en adekvat lön. En rimlig kompensation för det arbetet man gör, säger han.
Pilotföreningen fick positiva signaler när den nya flygvapenchefen Jonas Wikman tillträdde i december, men nu har arbetet gått i stå igen.
– Flygvapenledningen har stor förståelse för problematiken, och har sett lönegapet med sina egna verktyg och analyser, men jag är osäker på om Flygvapnet har mandatet att göra det som krävs, säger Per-Martin Sternevi.
”Inte tu tal om det”
Han efterlyser ett besked från ÖB.
– Det är försvarsmaktsledningen som måste sätta ner foten, men där verkar det ta stopp. Som jag ser det verkar det inte finnas någon vilja att lösa problemet.
Överbefälhavaren Micael Bydén säger till Aftonbladet att han önskar att man tagit itu med stridspilotfrågan tidigare.
– I grund och botten, de som tjänstgör i Försvarsmakten gör det för någonting som är större än dem själva. Om man då gör någonting för att få högre lön, då förstår jag att man söker sig någon annanstans. Men: Försvarsmakten ska betala skäliga löner, det är inte tu tal om det, säger Micael Bydén.
– Vi har gjort satsningar på pilotkåren, vi har också sett över det här med pensioner. Nu är vi inne i en fas där vi också analyserar vad nästa steg behöver vara. Och det kommer vi att återkomma med.
Men ni är beredda att göra mer?
– Vi är inte bara beredda, vi gör mer. Vi har redan satsat, redan innan årsskiftet gjorde vi det och det ligger fler saker. Dels kan vi genomföra satsningar av egen kraft, men sen blir det också centrala förhandlingar där vi är i händerna på andra, och sånt pågår just nu, säger Micael Bydén.