Muslimskt namn drog ner betygen i årskurs åtta

Oskar Forsberg

Många upprördes efter Aftonbladets avslöjande om inkonsekvent betygsättning i högstadiet.

Men Emilia Aldrin, forskare på högskolan i Halmstad, blev inte överraskad.

– I vissa fall påverkas lärares bedömning av faktorer som inte har med prestationen att göra. Det visar min studie, säger hon.

Aftonbladet kunde för en vecka sedan avslöja att lärare på en högstadieskola i Sollentuna norr om Stockholm satte tre olika betyg på exakt samma uppsats.

Tre 15-åringar genomförde ”kuppen” som ett slags test då de själva länge upplevt att betygsättningen varit inkonsekvent. I elevernas experiment var det enda som skiljde texterna typsnittet och bilderna på första sidan. En pojke fick betyget D, en flicka i samma klass fick C och en annan flicka i parallellklassen fick B.

Olika bedömningar

Emilia Aldrin, forskare på högskolan i Halmstad, har genomfört en studie som delvis liknar Sollentunaelevernas experiment.

Hon har undersökt hur olika lärare bedömer texter där det enda som skiljer är huvudpersonens namn i berättelsen. Hundra svensklärare fick bedöma texten. De visste inte att uppsatsen de skulle bedöma fanns i tre olika versioner – med svenskt, muslimskt eller amerikanskt förnamn på karaktären.

Texten var en traditionell uppsats skriven av en anonym åttondeklassare. På temat "en dag i min barndom" berättar eleven om en femårig pojkes känslor när en nära anhörig går bort. En tredjedel fick uppsatsen med det svenska namnet, en tredjedel med det muslimska namnet och den sista tredjedelen med den amerikanska namnet. Utöver den fiktiva pojkens namn fanns inga tydliga kulturella markörer i berättelsen.

– Det var fler som upplevde att texten hade ett inkorrekt språk och att stilen var sämre avvägd när det var ett traditionellt muslimskt namn på huvudpersonen i uppsatsen, säger Emilia Aldrin.

Skillnader i betyg

Trots att texterna var helt identiska, bortsett från huvudpersonens namn, bedömdes de alltså delvis olika. I texterna där huvudpersonen hade ett muslimskt namn påpekades också vissa typer av fel som inte observerades i de andra uppsatserna.

– I sina motiveringar var det några lärare som skrev att det här uppenbarligen var en text skriven av en elev med svenska som andraspråk, vilket det inte var. Det fanns förvisso skrivfel, men inga ”andraspråksfel”, säger Emilia Aldrin.

Betygen skiljde också i viss mån. Uppsatsen med ett muslimskt namn fick ett snittbetyg på mellan D och E medan texterna med ett amerikanskt eller svenskt namn fick ett snittbetyg på mellan C och D.

Då underlaget är ganska litet gör Emilia Aldrin inga anspråk på att studien kan användas som något statistiskt underlag men hon tycker ändå att resultatet är så pass anmärkningsvärt att det behöver utredas ytterligare.

– Uppenbarligen kan lärare i bland påverkas av sociala faktorer och av sina förutfattade meningar i bedömningen av texter, säger hon.