Fullt på häkten i Syd: ”Vi behöver nya platser”

Frida Carlqvist

helskärm

Häktena i område Syd är fullbelagda.

I Malmö hålls cirka tre platser tomma för att täcka akuta behov – och vissa i andra omkringliggande häkten får dela på rum.

– Det är fullt och har varit det under en längre tid. Här i region Syd har vi levt med denna verkligheten i tre år, säger Andreas Wallin, kriminalvårdschef för verksamhetsområde Malmö häkte.

Andreas Wallin, kriminalvårdschef för verksamhetsområde Malmö häkte, berättar att det är fullbelagt.

– Vi har 96 procent beläggning på häktet i Malmö, men vi har också samordningsansvar för alla häkten i region syd och den totala siffran är exakt hundra procents beläggning.

På vissa häkten har man en överbeläggning, eftersom man alltid försöker ha någon plats ledig på häktet i Malmö. Under fredagen var 136 av 139 platser i Malmö upptagna. På ett par häkten, framför allt på häkten där man sitter häktad utan restriktioner, får vissa intagna dela rum.

”Stockning i systemet”

Häktet i Trelleborg, som har 33 platser och är en del av verksamhetsområde Malmö Häkte, ligger beläggningen ganska jämt på hundra procent. 

– För att beskriva situationen kan man konstatera att det är fullt och har varit det under en längre tid. Här i region Syd har vi levt med denna verkligheten i tre år. Det som förvärrat situationen är att det eskalerat även uppåt i landet, vilket spiller över till hela anstaltssidan som är mer än fullt. 

Andreas Wallin beskriver det som en stockning i systemet, då finns människor på häktena i regionen som ska placeras ut på anstalterna – som också är fulla.

– Så hela systemet blir överbelastat, vi behöver nya platser. 

helskärm

Efter att en person dömts till fängelsestraff ska man i regel placeras ut inom sju dagar. 

– I de flesta fall kan vi hålla den tidsramen, men långt ifrån i alla. På de högsta säkerhetsklasserna är särskilt fullt, den lilla luften som finns är på säkerhetsklass klass 3, alltså de öppna anstalterna. I klass 1 och 2 är det genomgående fullbelagt. 

Vilka åtgärder behövs?

– Det enklaste svaret är naturligtvis att det behövs fler platser, sen finns det ju ett dilemma i det, det är alltid långa ställtider från det att man identifierar behovet tills dess att man kan ha nya platser i drift, projektering och byggnation tar tid. Man smäller inte upp en anstalt på en eftermiddag, säger Andreas Wallin.

Kriminalvården nationellt har tagit beslut att gå upp i stabsläge för att arbeta med och hantera platssituationen. Andreas Wallin berättar att det framför allt det långsiktiga, som att inventera byggnationen och nya enheter. Kortsiktigt finns också strategier för att titta på temporära lokallösningar. 

– Jag känner väldigt mycket med min personal, det är svårt och de sliter mycket, både de som är här på häktet i Malmö och även de som jobbar på anstalt.

– Det går att köra en bil i ettans växel på 6000 varv en stund men när man gör det för länge är det risk att det börjar hacka. Sen känner jag mig ganska trygg med att vi kommer hantera det också men det är klart en belastning.

”Utmattning på sikt”

Den största risken med att ha såpass hög beläggning menar Andreas Wallin är att personalen blir utsliten, men i extrema fall kan det även innebära en säkerhetsrisk.

– Det sliter på alla i organisationen personal såväl som intagna, i ytterlighetsfall kan man tänka att det är säkerhetsrisker, och det finns alltid risk för att man inte hinner med alla delar av sitt uppdrag att säkerställa att klienterna får rätt till den verksamhet som de har rätt till. Istället tenderar det att bli mer akut verksamhet för att lösa inhysning av de intagna. Det är väl utmattning på sikt som bekymrar mig mest.

Fotnot: Siffror från 27 september för häkten, respektive 28 september för anstalt.

*Beläggningsgrad. Källa: Kriminalvården.