Sverigebilden avskräckte – flyktingar ratade Sverige
Publicerad 2024-05-23
Sverige misslyckades med målet att ta emot 900 kvotflyktingar under 2023.
Terrorhot, LVU-kampanjen och koranbränningarna ledde till att flyktingar som skulle få komma till Sverige tackade nej.
– Vi har gjort vad vi kan för att försöka nå målet på 900, säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M).
Enligt överenskommelsen i Tidöavtalet ska Sverige ta emot 900 kvotflyktingar per år. Det kan jämföras med den tidigare regeringens mål om 5 000 personer.
Men trots att den sittande regeringen, i samarbetet med Sverigedemokraterna, valt att minska kvoten betydligt nådde inte Sverige målet under 2023.
I stället för 900 personer blev det totalt 541 kvotflyktingar som togs till Sverige.
Anledningen är, enligt Migrationsverket, delvis den hotbild som ökade mot Sverige och de desinformationskampanjer som riktats mot Sverige under året.
Även koranbränningarna ska ha spelat roll.
– Vi har helt enkelt i det läge som uppstod inte kunnat genomföra ett arbete på grund av den höjda terrorhotnivå som gjorts, säger Oskar Ekblad, sektionschef på Migrationsverket.
Migrationsverkets och Säpos resor fick ställas in
Innan kvotflyktingar tas till Sverige utför Migrationsverket och Säkerhetspolisen, Säpo, kontroller av personerna. Detta görs på plats i de flyktingläger där personerna befinner sig.
Men eftersom hotet mot Sverige ökade betydligt under förra året kunde varken Migrationsverket eller Säpo göra någon resa varken till Irak eller Libanon, där kontroller skulle utföras.
I stället fick Migrationsverket fokusera på Jordanien, där syriska flyktingar finns. Målet var att 350 flyktingar från Syrien skulle vidarebosättas i Sverige.
Men Sverigebilden och koranbränningarna har bidragit till att Sverige missar Tidöavtalets mål för kvotflyktingar. En del personer föll också bort eftersom de inte gick igenom säkerhetsprövningen.
– Sverigebildens försämring och terrorhot-höjningen är ju på grund av bland annat jihadistiska gruppers syn på Sverige som ett legitimt mål och kanske i viss utsträckning också ett prioriterat mål, säger Oskar Ekblad.
– Där spelar ju den här typen av kampanjer, att svenska sociala myndigheter kidnappar barn till exempel, mycket väl in i den populistiska bilden av vad västerlandet gör.
Flyktingar ratade Sverige: ”Ganska stort beslut”
Enligt Migrationsverkets rapport för 2023 ska en del av de syrier som kontrollerades i Jordanien ha upplevt oro i och med
”Kvotflyktingarna ställde i hög utsträckning frågor om Sverige kopplat till en negativ Sverigebild”, står det i rapporten.
Oron och bilden av Sverige ledde till att syriska familjer valde att hoppa av programmet för att få komma till Sverige.
Enligt Oskar Ekblad handlar det om två familjer, sammanlagt tio personer, som ratat Sverige.
– Det är ett ganska stort beslut att riva upp allt igen och ta sig till ett annat land. Vi har ju ofta bilden av att alla vill komma hit, men jag tror att de här personerna gör noggranna överväganden över vad som är bäst för deras familj, säger Oskar Ekblad.
Ministern: ”Gjort vad vi kan”
Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) säger att hon är bekymrad över att desinformation sprids om Sverige och att regeringen arbetar hårt för att motverka det.
– Vi har gjort vad vi kan för att försöka nå målet på 900. Det har verkligen varit vår ambition.
– Det var ett fåtal personer som tackade nej på grund av detta. Men jag skulle säga att det var säkerhetsläget som förhindrade fullt uttag av de 900 personerna.
Målet om 900 kvotflyktingar står fast även för 2024. Men fokus skiftar till personer från i huvudsak Kongo. Det är alltjämnt kvinnor, flickor och HBTQi-personer som ska prioriteras.
Maria Malmer Stenergard säger att hon bedömer att varken säkerhetsläget eller Sverigebilden kommer att förhindra Sverige från att uppnå målet.
– Nej, jag gör inte den bedömningen nu. Min bedömning och förhoppning är att vi ska kunna genomföra samtliga 900 överföringar av kvotflyktingar.
