Hemliga rum och klänningsfadäs - så var Nobelfesten
Publicerad 2022-12-11
Efter att ha trampat på klänningar och gjort fel i samtliga skålar hängde allt hopp i valsen.
Det visade sig bara finnas ett sätt att dansa med en före detta statsminister som tog Sveriges första steg mot Nato.
– Jag för, sa Magdalena Andersson.
Man kan tro att det bara är excellenser och kungligheter på Nobelmiddagen.
Men när alla 1 560 gäster ska transporteras från prisceremonin i Konserthuset till Stadshuset skiljs agnarna från vetet.
En del tar sig den knappa kilometern i vrålåk med tonade rutor, men den stora majoriteten hoppar på SL-bussar märkta ”Nobel 2022”. I den kalla, snöiga vinterkylan uppstår trängsel likt bussarna hem från Malmöfestivalen ut i kranskommunerna en augustinatt.
Jag känner mig som hemma. Men det ska snart komma att ändras.
Innan middagen stöter jag på Annie Lööf vid garderoben, och passar på att be om råd hur man beter sig på en sådan här tillställning.
Se till att ha ätit lite innan, säger hon. Gå på toaletten före middagen, svarar hennes make. Check på båda.
Efter den korta pratstunden kände jag att hon petade på min axel, och jag tänker att hon vill lägga till någonting.
– Ja?
– Du står på min klänning.
Pehrson: Festar tills partiledardebatten
Middagen är ljuvlig, och även om jag inte får in skålrytmen (nickar och ler mot hela Stadshuset och känner mig som en höna) så lyckas jag ställa mig upp varje gång kungen reser sig. Det är det viktigaste, berättar min bordsherre.
Bäst på menyn är tveklöst huvudrätten, en hjort mör som smör. Rufus Wainwright har övat in ”Ack, Värmland” på svenska – publikfrieri.
Valsen sätter igång. Mitt mål med kvällen var att dansa med kungen, men Magdalena Andersson är snabb på dansgolvet. Hon ger tydliga direktiv, det är hon som för.
En, två, tre snurrar.
– Fanny, jag för, upprepar hon igen.
Men i en dans med arbetsmarknadsminister Johan Pehrson (L) spelar förandet inte så stor roll. Han beskriver sig själv som stelopererad i båda knäna, och passar i stället på att snacka i den taktlösa valsen. Han är också ny på Nobelfesten, och vet inte hur saker och ting går till, men siktar mot efterfesten på Handelshögskolan.
– Jag går direkt härifrån till partiledardebatten i Agenda i morgon, sa han.
En tredje dans går till Annie Lööf som drar på smilgroparna när hon hör Pehrsons uttalande.
– Han jobbar hårt på sin image, säger hon.
Det är hennes nionde och sista Nobelfest, i alla fall som partiledare. Hennes släp är faktiskt helt gigantiskt, och min ångest över den tidigare fadäsen lättar. Lööf har själv inte ens tänkt på det.
– Det händer den bäste, säger hon.
Kristersson i hemligt rum med kungen
Allra längst in i Stadshuset finns ett rum där inga kameror får vara. 15 studenter med band runt axlarna vaktar en avskärmning, så inga obehöriga kan gå in.
Där inne står statsminister Ulf Kristersson och pratar med kungen. Om vad vet går inte att säga, men när hans fru Birgitta flikar in i samtalet skrattar alla tre.
Drottning Silvia berättar någonting för talman Andreas Norlén, och gestikulerar stort. Prinsessan Sofia och prins Carl-Philip lyssnar intensivt. Kronprinsessan Victoria syns inte till, kanske har hon gått hem tidigt på grund av förkylningen tidigare i veckan.
Det blev ingen dans för dem. Men det blev det i stället för Svante Pääbo.
Han är kvällens stjärna, och alla vill få en chans att gratulera eller dansa.
Nästa helg väntar ett rave på honom i Leipzig, en fest som arrangeras för att han hjälpte Östtysklands äldsta klubb att öppna under pandemin, med hjälp av tidiga tester.
– Det går inte att välja vilken fest som är bäst, det är därför det är så bra att det är på olika dagar, säger han.
Han snurrar ut mig i en liten piruett, men vi tappar taget innan vi hinner in i valsen igen. Hans dotter springer rakt in i hans famn, jag får nobben.
Det gör ingenting.
