Forskare rasar mot oljeplaner i Arktis: ”Katastrofalt”
Uppdaterad 2023-10-29 | Publicerad 2022-10-10
Svenska banker storsatsar på bolag som vill öppna nya oljefält i Arktis.
Men planerna döms ut av ledande klimatforskare.
– Det vore katastrofalt. I den situation världen befinner sig är det oförsvarligt att borra efter ännu mer olja och gas, säger den norska klimatforskaren Helge Drange.
Den norska staten planerar tillsammans med oljebolaget Equinor att öppna nya oljefält i Barents hav, mellan Nordnorge och Svalbard. Ett av projekten, Wisting, ligger nära polarisen och skulle bli det nordligaste fältet i världen.
Planerna kan komma att drivas igenom samtidigt som Europa befinner sig i en historisk energikris i Ukrainakrigets spår.
Svenska banker har under de senaste två åren gått in med 43 miljarder kronor i stöd till de fossilbolag som vill utvinna olja i Arktis.
Men som Aftonbladet berättat i ett reportage välkomnar långtifrån alla i Nordnorge projekten. Också från forskarvärlden är kritiken hård.
Helge Drange, professor vid Bjerknessenteret för klimatforskning i Bergen, har studerat klimatförändringarna i mer än trettio år. Även om kunskapen om klimatsystemet var omfattande redan på 1990-talet menar han att utvecklingen i många fall gått ännu fortare än vad han och hans kollegor förväntat sig.
– Till exempel smälter glaciärerna på Grönland och sommarisen i Arktis snabbare än vi trott, vilket är oroande eftersom det kommer att leda till att havsnivån höjs ännu mer.
”Katastrofala planer”
I Nordnorge märks klimatförändringarna på ett särskilt dramatiskt sätt.
– Det händer fortfarande att det blir riktigt kallt på vintern, minus 40 grader. Men veckan därpå kan det regna. Det är samma sak på Svalbard, säger Helge Drange.
Han kallar de norska planerna på oljeutvinning i Barents hav för ”katastrofala”.
– FN:s klimatpanel IPCC är väldigt tydlig. Bara med dagens fossila infrastruktur kommer vi att passera 1,5 grader och kanske nå 2 graders uppvärmning. Då är det oförsvarligt att borra efter ännu mer olja och gas.
Inte grönare
Helge Drange dömer ut resonemanget att den norska oljeutvinningen skulle vara grönare än den i andra länder, på grund av de låga utsläppen i produktionsledet.
– Det är ett svagt argument. 95 procent av utsläppen sker när oljan förbränns och de påverkas inte alls.
Michael Tjernström, professor i meteorologi och klimatforskare vid Stockholms universitet, har under de senaste tjugo åren deltagit i ett flertal expeditioner till Arktis.
Även han kan vittna om hur klimatförändringarna har gått att följa med blotta ögat.
”Norges lilla regnskog”
– Flerårsisen, som inte smält bort föregående sommar, blir markant mindre och tunnare. Djurlivet förändras också, atlanttorsk och annan fisk som inte ska vara här tränger sig upp medan arter som är beroende av isen för att jaga och föda upp ungar, som isbjörn och säl, får det svårare.
Även Tjernström är kritisk till planerna på oljeproduktion i Arktis. Wisting ligger nära naturreservatet Bjørnøya, där några av regionens största fågelkolonier lever. Det norska polarinstitutet har kallat området för ”Norges lilla regnskog” på grund av dess unika biologiska mångfald. Men ekosystemet är sårbart och ingen vet hur – eller ens om – det går att ta hand om ett storskaligt oljespill.
– Varje nisch i näringskedjan består av ytterst få och väldigt specialiserade arter. Det gör hela ekosystemet mycket mer sårbart. Om ett oljespill förstör för plankton kan fisken försvinna och då har sälen inget att äta. Och utan säl har isbjörnen ingen mat.
”Måste sluta med olja”
Frågan som bör ställas är om vi alls ska öppna nya oljefält på jorden, enligt Tjernström.
– Man riskerar att förstöra ett ekosystem som ännu är hyfsat orört. Och om man gör miljardsatsningar nu betyder det att man kommer att utvinna olja trettio, fyrtio år fram i tiden, under en tid då vi måste ha slutat använda fossila bränslen. Det här är feltänkt på alla sätt.
Till skillnad från för trettio år sedan kan forskarna i dag tydligt koppla samman klimatförändringarna med extrema väderhändelser, som torka, hetta och regn. Det gör att risken för katastrofala översvämningar, dödliga bränder och hungersnöd i världen ökar ju mer vi släpper ut.
”En bumerang”
Helge Drange påpekar att stater och bolag som producerar olja i dag allt oftare ställs juridiskt till svars för skadan som orsakats. Något han på sikt tror kan drabba Norge.
– Fattiga länder, som drabbas hårdast av klimatkrisen, kan börja kräva ersättning. Jag skulle inte bli överraskad om det här kommer att slå tillbaka på oss, som en bumerang.
Han tvivlar på om Wisting-projektet verkligen blir av.
– Kanske har invasionen av Ukraina och energikrisen gett oljeindustrin en sista öppning och ett frikort och de kommer garanterat att pressa på. Men det här kan komma att möta mer motstånd än de tror.
