Räknefel blev sanning när ny kärnkraft såldes in
Publicerad 2023-10-11
Strax före midsommar beslutade regeringen att havsbaserad vindkraft måste betala sin egen anslutning till elnätet. Men att anslutningen skulle kosta svenska elkunder 1 krona per kilowattimme, kWh, är fel.
I stället handlar det om cirka 3 öre per kWh.
– Man behöver se kostnaden över vindkraftverkens livslängd, annars blir det väldigt missvisande, säger Niclas Damsgaard, chefsstrateg på statliga Svenska kraftnät.
Det hela började med en missvisande formulering i Energimyndighetens rapport ”Slopade anslutningskostnader för havsbaserad vindkraft” från 2018. Den som läser kan få för sig att det skulle kosta 0,8–1,1 miljarder kronor per terawattimme, TWh, producerad el att ansluta vindkraftverk till havs till elnätet. Det skulle betyda runt 1 krona per kWh för en elkund.
Men i själva verket handlar det om en engångskostnad, alltså en investeringskostnad, inte en produktionskostnad.
3 öre per kWh, inte 1 krona
För att få produktionskostnaden delar man investeringskostnaden med vindkraftverkets livstid. En vindkraftspark till havs beräknas producera el i cirka 30 år. När priset för anslutningen slås ut över 30 år landar produktionskostnaden för anslutningen i stället på mellan 2,6 och 3,6 öre per kWh, plus finansieringskostnader.
– Det är lite förvirrande skrivet i rapporten. Jag snubblade själv över det. Då man i rapporten pratar om pris per terawattimme menar man årsproduktion. Eftersom elen inte bara kommer att produceras under ett år utan under anläggningens livstid bör man dela upp den totala kostnaden över många år, liksom man gör för andra investeringskostnader, säger Maximilian Hartmann, analytiker på Energimyndigheten.
Politiker hävdar att vindkraft blir dyr
Politikerna hakade dock på rapporten inför valet 2022.
Bland annat tog Moderaternas dåvarande energipolitiska talesperson Carl-Oskar Bohlin upp saken i en intervju med Borlänge tidning i februari 2022. Han pratade om ”de kraftigaste subventionerna i modern tid av ett enskilt kraftslag, nämligen den havsbaserade vindkraften”.
– Bara kabeln ut till de tilltänkta havsvindparkerna kostar vanliga elkunder 1 krona per kWh antingen i nätavgift eller via skattsedeln. Det är helt orimligt, sa han.
– Det har betytt oerhört mycket att skattebetalare och övriga elkonsumenter ska betala anslutningspunkter och kablar ut i havet; det handlar om bortåt 1 miljard kronor per TWh, fortsatte han.
Dyker upp i M:s plan för kärnkraft
I juni 2022 publicerade Moderaterna sin plan för att bygga ny kärnkraft. Där står det:
”Havsbaserad vindkraft subventioneras genom att staten kommer att stå för kostnaden att ansluta vindkraften till elnätet, något som andra kraftslag får stå för själva. Detta uppskattas kosta 1 miljard kronor per installerad TWh per år i produktionskapacitet. Moderaterna föreslår därför ett antal åtgärder för att göra investeringar i planerbar kraft mer lönsamma.”
I Tidöavtalet, i oktober 2022, efter valet, kom SD, M, KD och L överens om att Svenska kraftnät inte längre skulle betala för havskablarna.
”Planen att låta elnätskollektivet subventionera den havsbaserade vindkraftens elnätsanslutningar stoppas. Principen att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen orsakar ska upprätthållas även till havs”, skrev kvartetten.
Tobias Andersson, SD, ordförande i riksdagens näringsutskott, säger:
– Det här var en subvention som den förra regeringen ville göra. Nu återgår det till den tidigare ordningen.
Spelade Energimyndighetens rapport om kostnaderna för anslutningen av havsbaserad vindkraft en roll?
– Det var säkert en faktor, men framför allt så var det fel att subventionera anslutningen.
Strax före midsommar i år gav regeringen nya direktiv till Svenska kraftnät: betala inte för anslutningen av vindkraftverk till havs.
Regeringen: teknikneutralt
Daniel Liljeberg, statssekretare hos energiminister Ebba Busch (KD), hävdar, via presschefen, att beslutet berodde på teknikneutralitet. Regeringen anser att alla produktionsslag ska bära sina egna kostnader.
Frågan om det är teknikneutralt att den som bygger ny kärnkraft ska få 400 miljarder i kreditgarantier svarar inte presschefen på.
Niclas Damsgaard, chefsstrateg på Svenska kraftnät, säger:
– Man kan ha olika uppfattning om Svenska kraftnät ska ha ett sådant uppdrag eller inte, om man ska socialisera anslutningskostnaderna i viss grad eller inte. Men ska man prata om kostnader per energienhet ska man se på investeringens livslängd och inte över ett år.