Flera klädkedjor medger klädexport till Afrika: ”Ren greenwashing”

Uppdaterad 2023-06-19 | Publicerad 2023-06-16

H&M är långt ifrån ensamma om att samla in kläder i sina butiker.

Och inte heller konkurrenter som Lindex och Kappahl kan garantera att plaggen inte hamnar i länder där de dumpas eller bränns.

– De här insamlingarna är ren greenwashing, säger Mathilda Tham, professor i design vid Linnéuniversitetet.

Aftonbladet har under veckan avslöjat hur använda kläder som lämnats in till H&M-butiker skickas till Ghana, Benin och andra fattiga länder där de riskerar att dumpas direkt. Något som skapat enorma miljöproblem på plats.

Den svenska modejätten är inte ensamma om att samla in använda kläder i Sverige.

Mathilda Tham, professor i design vid Linnéuniversitetet.

Aftonbladet har vänt sig till flera andra butikskedjor och ideella organisationer för att ta reda på hur deras insamling går till – och om det finns en risk att kläderna i slutänden hamnar i länder där de kan komma att dumpas.

Såväl Lindex som Kappahl skickar sina kläder till Myrorna, som sedan säljer dem vidare. De båda klädkedjorna betonar liksom H&M att plaggen sorteras före export. Något man hävdar minskar risken för att de dumpas.

Men Mathilda Tham, professor i design vid Linnéuniversitetet, ser inte det som någon garanti för att de inte blir avfall i slutänden.

– Man kan hålla på och sortera, men det är ett sidospår. Frågan är vad de som producenter gör för att minska sin miljöpåverkan totalt.

Hon dömer ut klädkedjornas insamling som ”greenwashing”.

– All forskning visar att det här inte fungerar. Om sektorn som helhet växer blir det inga nettoförbättringar.

Varje år tillverkas runt 100 miljarder plagg i världen, varav hälften slängs inom ett år. Mathilda Tham – som i en tidigare DN-intervju uppgett att den siffran måste minska med minst tre fjärdedelar – menar att insamlingarna ger en falsk bild av framsteg.

– Om man i stället går på magkänslan, som också bekräftas av vetenskapen, förstår man att alla de här kläderna inte har någonstans att ta vägen och att det enda som fungerar är att tillverka mindre.

Så hur ska man göra för att bli av med sina gamla kläder?

– Lös det utan mellanhänder. Fråga grannarna om ni kan ge bort eller byta. Se om det går att göra något nytt av dem med hjälp av en symaskin. Bara inte dumpa dem i en låda, det funkar inte, säger Mathilda Tham.
 

 

Varje dag dumpas kläder.

Stränder som i princip består av gamla kläder.

De begravda kläderna pressas ut i vattnet.


Här svarar butikskedjor och ideella organisationer om insamlingen


Lindex

Butikskedjan samlar in hela och rena kläder och skor i alla sina butiker i Sverige. Kläderna går därefter till Myrorna.

Lindex framhåller att kläderna sorteras före export, men kan inte ge några garantier för att plaggen inte hamnar i länder där de skapar stora miljöproblem, som Ghana.

”På grund av att den globala handeln med textilt avfall saknar transparens och spårbarhet kan vi inte säkra att de plagg vi samlar in inte i slutändan hamnar i vissa länder, trots noggrant val av partners och nära dialog”, skriver kommunikationschef Kristina Hermansson och lägger till att man välkomnar politiska styrmedel från EU-håll som producentansvar och regleringar kring export av textilt avfall”.

Kappahl

Hela och rena kan lämnas in i Kappahl eller Newbies butiker. Som tack får man en värdecheck på 50 kronor att handla nytt för. Kläderna går sedan till Myrorna.

Genom att till skillnad från H&M inte ta emot trasiga plagg anser man sig ha minskat risken för att kläderna slutar som avfall.

”Det är lättare att säkerställa en god hantering av ett materialflöde som samlas in enbart för återanvändning, än att man samlar in en blandad fraktion med både avfall och plagg för återbruk”, skriver kommunikationschef Johanna Flemström.

Inte heller hon kan ge några garantier för att kläder inte hamnar i länder med stora avfallsproblem, som Ghana.

”Vi litar på att Myrorna samarbetar med kvalitetssäkrade partners så att kläder hanteras med ansvar oavsett vilket land de skickas till.”

Stadium

Sportkedjan samlar in kläder inom ramarna för programmet Stadium Re:activate och i samarbete med partnern Human Bridge. Så mycket som möjligt uppges användas som bistånd.

”Den största delen av de kläder som skänks från Stadium säljs för att finansiera biståndsarbetet”, skriver sportkedjan i ett mejl.

Inget av det som samlas in uppges hamna i Ghana.

Zara

Världens största modekedja samlar in kläder i sina butiker. Plaggen hamnar hos en rad olika välgörenhetsorganisationer, som sedan sorterar dem.

Kläder som inte går att återanvända omvandlas till andra textilprodukter eller görs till nya fibermaterial för annan användning.

”Alla våra avtal med dessa aktörer innehåller en specifik klausul för att förhindra att plagg skickas till deponi och en lista över icke-tillåtna exportmarknader på grund av risken för negativ påverkan”, skriver klädkedjans pressavdelning.

Vilka dessa länder är och huruvida export till Ghana är tillåten har den spanska klädkedjan inte besvarat.

Myrorna

Utöver att ta emot plagg från butikskedjor som Kappahl och Lindex samlar Myrorna in kläder på egen hand. Överskottet går till Frälsningsarméns sociala arbete.

”Överkonsumtionen av nyproducerad textil är otroligt bekymmersamt och har varit det i många år”, skriver insamlingschef Matilda Wester som en kommentar till Aftonbladets granskning.

En del av de insamlade kläderna säljs i egna butiker, annat skickas på export. Några garantier för att plaggen inte säljs till länder som Ghana, med stora problem med textilavfall, finns inte.

”Vi arbetar med det som lämnats in till oss enligt avfallstrappan, vi försöker erbjuda så mycket som möjligt för återanvändning i Sverige, men då marknaden i Sverige än så länge fortfarande är väldigt begränsad finns det tyvärr inte avsättning för allt som skulle kunna säljas här, skriver insamlingschefen.

Human Bridge

Human Bridge har omkring 2 500 klädboxar utplacerade i Sverige. Organisationen uppger att kläderna som lämnats in inte riskerar att hamna i Ghana.

”Att kläder och textilier dumpas i fattiga länder är något som vi tar avstånd ifrån, dels för att det skapar miljöproblem och dels för att det är en outnyttjad resurs som skulle kunnat återbrukas eller återvinnas”, skriver man.

Humana Sverige

Humana samlar in och säljer second hand-kläder. I ett mejl till Aftonbladet uppger affärs­utveckling- och hållbarhets­ansvarige Pontus Heimerson att bilden som Aftonbladets granskning visar är ”djupt problematisk”.

Vidare uppger han att kläder som organisationen skickar till Afrika tas om hand av systerorganisationer:

”Vi har för närvarande ingen projektverksamhet i Ghana och kan därför med stor säkerhet säga att de kläder vi samlar in inte hamnar där.”

Artikel 2 (tidigare Emmaus Stockholm)

Ideell organisation som samlar in kläder på ett hundratal platser i Stockholm. Uppger sig arbeta för att så mycket som möjligt av det som samlas in stannar i Sverige och återbrukas lokalt.

Artikel 2 säljer enbart vidare kläder till andra EU-länder och prioriterar kunder med egna butiker. Mottagarna måste följa organisationens uppförandekod vid vidareförsäljning, med betoning på miljö, arbetsvillkor, spårbarhet och transparens.

Några garantier för att plagg inte hamnar i Ghana finns dock inte.

”Det korta svaret är att så som marknaden och lagstiftningar ser ut i dag så kan vi inte garantera att enstaka plagg inte hamnar i Ghana”, skriver man i ett mejl.